NJA 2011 s. 109, p. 9.
Hänvisas från p. 5 (s. 430)
5.Senast HD tog ställning till samernas renskötselrätt var 2011 i Nordmalingsdomen. Det målet rörde flera privata fastighetsägare som stämt tre samebyar rörande vinterbetet söder om Umeå, i Nordmalings kommun. Rättsfrågan gällde om samebyarna hade rätt till vinterbete på de berörda fastigheterna. Samebyarnas talan om betesrätt vann framgång i alla instanser och HD uttalade att samebyarnas rätt vilade på sedvanerätt. Här valde domstolen att tillämpa sedvanerätt istället för urminnes hävd, främst pga. att ”reglerna i 15 kap. gamla jordabalken i olika avseenden passar mindre väl för bedömningen av nomadiserande samers renskötselrätt”. HD har även 1981 i Skattefjällsmålet analyserat grundläggande rättsfrågor kring samers markanvändning. Det var det första målet där samer stämde staten, och målet rörde i första hand huruvida samerna hade äganderätt till de s.k. Skattefjällen i Jämtland. Samernas talan bifölls inte, men HD uttalade att renskötselrätten var av civilrättslig karaktär, och grundad genom urminnes hävd, med samma konstitutionella skydd som äganderätten mot tvångsförfoganden utan ersättning. I Girjasdomen har inte äganderätten till det aktuella området varit en del av prövningen; det är staten som har lagfart till området sedan 1956. Man bör dock märka att samebyn inte har vitsordat att staten är ägare till det område som målet avser.s. 430