1 · Inledning

1.Högsta domstolens dom i det så kallade Girjasmålet har fått stor uppmärksamhet i media, särskilt i norr där domens konsekvenser diskuteras flitigt. Målet rör kortfattat samebyns småviltsjakt och fiske, och särskilt huruvida Girjas sameby har rätt att självständigt upplåta jakt och fiske till andra. Dessa upplåtelser har sedan länge hanterats av länsstyrelserna. Samebyns talan bifölls i tingsrätten och delvis i hovrätten. Domen i Högsta domstolen (HD) är en tydlig framgång för samebyn då domstolen slog fast att Girjas sameby får upplåta småviltsjakt och fiske utan statens samtycke på tvisteområdet, utan hinder av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen, RNL (1971:432), och följaktligen, att staten inte har rätt att upplåta jakt och fiske på området. Det följer alltså av domen att samebyn, baserat på historiska omständigheter, har en ensamrätt till småviltsjakten och fisket vilket även innefattar en upplåtelserätt.s. 429

2.Domen är av stor vikt och klarlägger vilka befogenheter som kan ingå i den samiska renskötselrätten, som utgör en stark bruksrätt vilken ytterst vilar på långvarigt bruk, och som finns upparbetad på drygt 50 % av Sveriges areal. Det är en historisk dom, inte minst för att det är den första domen där en liten sameby vunnit mot staten (representerad av Justitiekanslern), och även en dom som för första gången tydligt tar sin avstamp i mänskliga rättigheter när det gäller just samerna som urfolk.s. 429

3.Domen är 92 sidor tillsammans med den skiljaktiga meningen, och det är ett komplext och omfattande material som domstolen har varit tvungen att sätta sig in i. Domskälens längd och komplexitet motiverar en mer omfattande och djupgående analys. Det föreligger även en risk för att vi kommer se fler rättsprocesser som denna, då flera samebyar kan kommer att stämma staten angående jakten och fisket. En bakgrund till rättsläget är nödvändig för att förstå grunden för samebyns stämning, som även SSR, Svenska samernas riksförbund, står bakom.s. 430

4.I denna artikel analyserar vi grundligt HD:s domskäl och diskuterar vilka konsekvenser som följer av domen. I samband med att HD meddelade dom hölls en kort presskonferens, ett ytterligare tecken på att denna dom är speciell. Under presskonferensen förklarade referenten i målet, justitierådet Sten Andersson, att domen har inneburit en fördjupning av i huvudsak två frågor, dels det han kallade ”lagtolkningsfrågan”, och dels ”urminnes hävd-frågan”. Dessa frågor följer av samebyns grunder, och vi utvecklar dessa nedan. När det gäller domskälen i ”urminnes hävd-frågan” var domstolen enhällig, medan två av justitieråden var skiljaktiga i ”lagtolkningsfrågan”.s. 430

5.Senast HD tog ställning till samernas renskötselrätt var 2011 i Nordmalingsdomen. Det målet rörde flera privata fastighetsägare som stämt tre samebyar rörande vinterbetet söder om Umeå, i Nordmalings kommun. Rättsfrågan gällde om samebyarna hade rätt till vinterbete på de berörda fastigheterna. Samebyarnas talan om betesrätt vann framgång i alla instanser och HD uttalade att samebyarnas rätt vilade på sedvanerätt. Här valde domstolen att tillämpa sedvanerätt istället för urminnes hävd, främst pga. att ”reglerna i 15 kap. gamla jordabalken i olika avseenden passar mindre väl för bedömningen av nomadiserande samers renskötselrätt”. HD har även 1981 i Skattefjällsmålet analyserat grundläggande rättsfrågor kring samers markanvändning. Det var det första målet där samer stämde staten, och målet rörde i första hand huruvida samerna hade äganderätt till de s.k. Skattefjällen i Jämtland. Samernas talan bifölls inte, men HD uttalade att renskötselrätten var av civilrättslig karaktär, och grundad genom urminnes hävd, med samma konstitutionella skydd som äganderätten mot tvångsförfoganden utan ersättning. I Girjasdomen har inte äganderätten till det aktuella området varit en del av prövningen; det är staten som har lagfart till området sedan 1956. Man bör dock märka att samebyn inte har vitsordat att staten är ägare till det område som målet avser.s. 430

6.Den rättsutveckling som skett avseende samiska rättigheter har framför allt skett via domstol, i de två avgöranden som nämnts ovan, och nu genom Girjasdomen. Rättsområdet tycks politiskt vara minerad mark och svårmanövrerat, trots att det sedan länge föreligger ett stort behov av att reformera RNL och annan mark- och miljölagstiftning som påverkar renskötselrätten. Det föreligger ett lika stort behov av att utreda frågor om jakt- och fiskerätt för de samer som står utanför samebyarna. Som ett resultat av Girjasdomen har interna motsättningar och andra lokala konflikter blossat upp och det är av vikt att påminna om att dessa är konsekvenser av en minst hundra år lång samepolitik där staten förhållit sig passiv när det gällt att utreda samiska rättighetsfrågor. Det är därför av särskild vikt att HD i Girjasdomen tydligt uppmärksammar samernas status som urfolk och visar att Sverige är bundet av folkrätten — även av en konvention som Sverige inte ratificerat.s. 431