Jfr vad Kurt Grönfors skrivit om att huvudmannens bundenhet vid kombinationsfullmakt utgör en sanktion mot huvudmannens underlåtenhet att reagera, Avtalslagen, 5 uppl. 2016 s. 159 f. och 162 f. — I NJA 2014 s. 684 var det inte visat att huvudmannen Solar hade kännedom om att dess divisionschef förhandlade om ett förlikningsavtal och gjorde upp om detta innan tredje man underrättade Solars VD om uppgörelsen. Denne meddelade då inom några dagar att Solar skulle undersöka saken närmare och återkom sedan med beskedet att Solar inte ansåg sig bundet. Reklamation gavs därmed utan oskäligt uppehåll.
Hänvisas från p. 3 (s. 331)
3.När bundenhet uppkommer med stöd av en underlåten reklamation i enlighet med 6 § andra stycket eller 19 § bör termen tillitsgrundad fullmakt vara utesluten, eftersom tredje mans tillit då var obefogad. Det handlar om en klargörandeplikt byggd på kunskap eller närapå kunskap och på illojalitet respektive klandervärdhet på huvudmannens sida utan att någon bedömning behöver göras av vilka befogade slutsatser tredje man kan dra av huvudmannens passivitet. Sammanfallandet av obefogad tillit hos tredje man och huvudmannens klandervärda passivitet kan fångas med termen passivitetsfullmakt,men viktigare är att domstolarna konkret anger de omständigheter som varit avgörande.s. 331