Citat i kontext

Regeringsformen

1.5.1 Regeringsformen och skadeståndsrätten Regeringsformens rättighetskapitel har tidigare inte ansetts kunna grunda en rätt till skadestånd men det har, i kölvattnet av den utveckling som skett på Europakonventionsområdet, ändrats. Högsta domstolen har i tre fall funnit att överträdelser av regeringsformens frioch rättigheter medförde en skyldighet för staten att ersätta den kränkningen som överträdelsen inneburit.s. 1203

2.Två av dessa fall — NJA 2014 s. 323 och NJA 2018 s. 103 — rör frågor om indragna medborgarskap och det tredje — NJA 2014 s. 332 — rörde rådighetsinskränkningar och egendomsskyddet enligt 2 kap. 18 § RF (i en tidigare tappning). Inget av dessa fall har således någon direkt bäring på de situationer som denna artikel fokuserar på. Huruvida regeringsformens rättighetskatalog i allmänhet ska anses förenad med skadeståndssanktioner är vidare inte helt klarlagt. En parlamentarisk utredning har sett över saken. I betänkandet Grundlagsskadestånd (SOU 2020:44) föreslår utredningen att regeln om skadestånd för överträdelser av Europakonventionens normer ska kompletteras med ett nytt stycke, som fångar in möjligheten att få skadestånd grundat på RF:s rättighetskatalog. Möjligen kommer således skadeståndslagen att kompletteras med ytterligare en regel om rättighetsbaserat skadestånd. 5.2 Betydelse i förevarande situation När det gäller skadestånd för åtgärder som vidtas för att förhindra smittspridning kan det konstateras att regeringsformen ger långtgående möjligheter att inskränka de fri- och rättigheter som primärt påverkas.s. 1203

3.Enligt 2 kap. 20 § RF kan ett flertal av de genom det andra kapitlet skyddade fri- och rättigheterna begränsas med stöd av lag. Sådana begränsningar får dock bara göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och enbart i den utsträckning de är nödvändiga (2:21). De får heller inte vara så ingripande att de hotar den fria åsiktsbildningen eller enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. När det gäller mötes- och demonstrationsfriheten preciseras i 2 kap. 24 § att begränsning får ske av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomster eller demonstrationer eller i övrigt av hänsyn till rikets säkerhet eller för att ”motverka farsot”.s. 1204

4.Regeringsformens möjlighet till frihetsinskränkningar ligger till grund för flera av de beslut som har fattats och som kan komma att fattas. Folkhälsomyndighetens rekommendation till regeringen att begränsa sammankomster och offentliga tillställningar till 500 och därefter 50 personer är ett illustrativt exempel. Myndigheten redogjorde i sin hemställan pedagogiskt för grundlagens möjlighet till begränsningar av mötes- och demonstrationsfriheten och samspelet med ordningslagen, som står för det mer specifika regelverket.s. 1204

5.På samma sätt hämtade regeringen sitt stöd i regeringsformens regelverk sin begäran om att riksdagen skulle bemyndiga den att meddela föreskrifter om åtgärder mot smittspridningen av covid-19 (den s.k. ”bemyndigandelagen” eller som den ibland, mindre träffande, benämnts ”fullmaktslagen”).s. 1204

6.Utrymmet för att skadeståndsrättsligt angripa dessa åtgärder med regeringsformen som ansvarsgrund är i dessa avseenden således begränsat. Det kan emellertid inte uteslutas att någon vill pröva möjligheten att begära ersättning med regeringsformen som ansvarsgrund för statens agerande i andra avseenden.s. 1204