1.3.1 Regeln I 3 kap. 3 § skadeståndslagen finns en särskild ansvarsregel för skada orsakad genom att det allmänna lämnat felaktig information. Regeln stadgar att ”[s]taten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades.”s. 1199
2.Regeln, som tillkom 1999, utvidgade ansvaret för felaktig information från det allmänna till den enskilda. En bakgrund är rättsfallet NJA 1987 s. 535, där Högsta domstolen ogillade en skadeståndstalan mot staten som ansvarig för Konsumentverket, efter att verket hade orsakat skada genom felaktiga uppgifter i ett pressmeddelande. Fallet uppfattades som otillfredsställande och ses som en orsak till den ”nya” regeln.s. 1199
3.Regeln om informationsansvar gäller för upplysningar och råd och omfattar enbart ren förmögenhetsskada. Vidare innehåller den inget krav på myndighetsutövning; poängen med regeln var just att ge en öppning för skadestånd för skadlig information även utanför myndighetsutövningsansvaret. Regeln begränsas av att ansvar förutsätter att särskilda skäl föreligger. 3.2 Särskilda skäl Det är framför allt kravet på särskilda skäl som är förklaringen till att regeln inte användes för att döma ut skadestånd i något enda fall under lång tid efter att den trätt i kraft. Vad som kan utgöra ”särskilda skäl” togs upp den första och hittills enda gången som informationsansvarsregeln tillämpats av HD i NJA 2017 s. 824.s. 1199
4.Bakgrunden var att Täby kommun hade lämnat felaktiga upplysningar om strandskydd avseende några fastigheter i kommunen. Upplysningarna hade inte någon koppling till sådant utövande av offentlig makt som fordras för att de skulle anses som lämnade vid myndighetsutövning. Den felaktiga informationen medförde en ren förmögenhetsskada. HD skriver följande (referenser borttagna). 11. Kravet på särskilda skäl infördes med hänsyn bl.a. till att myndigheterna dagligen lämnar en stor mängd information av helt olika slag och att alla felaktigheter som kan förekomma inte rimligen kan anses skadeståndsgrundande. I förarbetena angavs att det finns större anledning att det allmänna ska bära ett skadeståndsansvar när myndigheter lämnar konkret och preciserad information, om uppgifterna har stor genomslagskraft eller är ett uttryck för makt eller auktoritetsutövning. Också att det normalt bör finnas någon konkret omständighet som gör att det finns särskild anledning att lita på informationens riktighet. Informationen bör vidare inte kunna fås varifrån som helst. Vem som lämnar uppgiften hos myndigheten, i vilket sammanhang samt sambandet mellan informationen och myndighetens verksamhetsområde är också av betydelse för bedömningen. Som exempel på särskilda skäl angavs att den enskilde förlitat sig på ett auktoritativt besked från en myndighet och till följd därav utan egen skuld fått sin ekonomi märkbart försämrad. 12. I författningskommentaren och doktrin har som ytterligare förhållanden av betydelse för bedömningen också framhållits vad mottagaren ska använda informationen till och vad informationslämnaren inser om detta. Om mottagaren inför ett förestående fastighetsköp vill få veta vissa väsentliga förhållanden som är av direkt avgörande betydelse för förvärvet, och tjänstemannen fått klart för sig beskedets vikt, har ett felaktigt besked i sådana fall ansetts kunna grunda skadestånd. 3.3 Betydelse i förevarande situation En typ av situation är där någon lider skada till följd av felaktig information om olika former av ekonomiskt stöd som det allmänna tillhandahåller särskilt pga. covid-19. Som ett exempel kan nämnas det tillfälliga hyresstödet, som innebär att en hyresvärd i vissa fall kan ge sin hyresgäst reduktion på hyran med upp till 50 % och därefter erhålla hälften av detta belopp — dvs. som mest 25 % av den totala månadshyran — från staten. Den hyresvärd som efter ett felaktigt besked om hur stödet fungerar ger sin hyresgäst rabatt kan under vissa omständigheter ha en rätt till ersättning under informationsansvarsregeln. En annan situation kan vara felaktiga upplysningar om regelverkets implikationer vid bordsservering på restauranger som leder till skada genom att en restaurang som följt de felaktiga anvisningarna tvingas stänga. Huruvida ansvar i ett visst fall ska anses föreligga får fastställas utifrån de riktlinjer som kan utläsas ur HD:s ovan citerade avgörande. Det kan dock konstateras att det finns ett väldigt begränsat utrymme för ansvar enligt regeln för uttalanden av politiker, t.ex. statsråd eller folkvalda. 4 Ansvar för kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter 1:s. 1200