Se t.ex. Maarit Jänterä-Jareborg, Svensk domstol och utländsk rätt, 1997, s. 33 f. 1 0 Convention on the recognition and enforcement of foreign judgments in civil or commercial matters 11 Artikel 5 p. 1 (g). Frågan om i vilket land avtalsförpliktelsen har utförts ska bedömas enligt den lag som parterna själva har valt eller den lag som annars är tillämplig på avtalet. 1 2 Det ska understrykas att detta inte är en ny rättssats. Se t.ex. Lennart Pålsson, Svensk rättspraxis i internationell processrätt, 1989, s. 54 och Sigurd Dennemark, SvJT 1950 s. 38 som båda skriver om behovet av ”svenskt rättsskipningsintresse” för att det ska föreligga svensk domsrätt. I äldre HD-praxis har det ibland emellertid förefallit som om svensk domstols internationella behörighet ska följa en ”parallellistisk” analog tillämpning av forumreglerna i 10 kap. RB. Se t.ex. NJA 1989 s. 36. Även underinstanserna i NJA 2016 s. 779 grundade sina behörighetsbedömningar på en tämligen fyrkantig analogisk tillämpning av forumreglerna i 10 kap. RB. I Arbetsdomstolens praxis synes svenskt rättsskipningsintresse ha haft ett något starkare fäste, se vidare Erik Sinander, Internationell kollektivavtalsreglering: En studie i internationell privaträtt av den svenska modellen för reglering anställningsvillkor, s. 72 f. med vidare redogörelser för svenskt rättsskipningsintresse i domarna AD 1976 nr 101, AD 1981 nr 24, AD 1983 nr 121, AD 1995 nr 120 och AD 1997 nr 27. 1 3 I NJA 2001 s. 800 fastslog HD att svensk domstol var behörig sedan en behörig företrädare för ett utländskt bolag lämnade ett skriftligt anbud till ett svenskt bolag vid ett besök i Stockholm. 14 Se NJA 1950 s. 469, NJA 1962 s. 354, NJA 1966 s. 450, NJA 1970 s. 487, NJA 1981 s. 386, NJA 1987 s. 790, NJA 1988 s. 440, NJA 1998 s. 361, NJA 1999 s. 16, NJA 2004 s. 891, NJA 2006 s. 354 och NJA 2010 s. 734. 15 Se angående detta samband avsnitt 2 ovan. 1 6 Undantag föreligger visserligen om någon behörighetsregel av lex specialiskaraktär är tillämplig. I Bryssel I-förordningen är detta artikel 24 (exklusiva behörighetsregler), artiklarna 10-23 (för försäkrings-, konsument- och anställningsavtal). 1 7 Se t.ex. Europadomstolens dom av den 21 februari 1975 i målet Golder mot Förenade kungariket (ansökan nr 4451/70) där det uttalas att artikel 6 i EKMR måste läsas i ljuset av bl.a. den ”folkrättsliga grundsats som förbjuder ’deni de justice’”. 18 Se också t.ex. NJA 2014 s. 669. 19 Europadomstolens dom av den 21 juni 2016 i målet Naït-Liman mot Schweiz (ansökan nr 51357/07). 2 0 Se t.ex. Ulf Göransson, A Swedish Centre of Gravity Test? — Law, Fact and Fiction, i Göran Melander (red.), Modern Issues in European Law: Nordic Perspectives: Essays in Honour of Lennart Pålsson, Norstedts Juridik, 1997, s. 47 ff. Ibland kallas samma metod också för Irma Mignon-formeln efter det norska rättsfallet Rt. 1923 II s. 58 i vilket den individualiserande metoden användes särskilt tydligt för att bestämma tilllämplig lag för efterspelet till en kollision mellan fartygen Irma och Mignon, se vidare t.ex. Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 2014, s. 26. 21 RH 2005:1.
Hänvisas från p. 1 (s. 934)
1.De internationella behörighetsreglerna har ett nära samband med reglerna om erkännande och verkställighet av utländska domar. I rättssystem och rättsgemenskaper som har en liberal inställning till erkännande och verkställighet av utländska domar finns det samtidigt anledning att ha restriktiva behörighetsregler, på samma sätt som en restriktiv inställning till utländska domar legitimerar liberala behörighetsregler.s. 934
2.I EU gäller t.ex. att förmögenhetsrättsliga domar som utgångspunkt ska erkännas och verkställas i andra medlemsstater enligt Bryssel I-förordningen. I samma förordning uppställs samtidigt restriktiva behörighetsregler som till stor del grundar sig på en tanke om förutsebarhet för svarandeparten. EU-samarbetet är alltså en rättsgemenskap där den liberala inställningen till domar från andra medlemsstater legitimerar de restriktiva behörighetsreglerna.s. 934
3.För domar från länder utanför EU och som heller inte är Luganokonventionsstater intar dock den svenska internationella privaträtten en restriktiv hållning. Enligt 3 kap. 2 § utsökningsbalken (1981:774) (UB) ska utländska domar inte erkännas och verkställas i Sverige såvida inte annat ”framgår av särskilda föreskrifter”. De i praktiken viktigaste undantagen då utländska domar erkänns och verkställs i Sverige är domar från andra EU-medlemsstater och Luganokonventionsstater. Därutöver gäller i Sverige också att utländska domar där behörigheten grundats på parternas prorogation ska erkännas och verkställas i Sverige. Denna möjlighet har skapats i HD:s praxis genom NJA 1973 s. 628 och bör ses i ljuset av att utländska skiljedomar erkänns och verkställs i Sverige i enlighet med 1958 års New York-konvention. I alla de fall då utländska domar inte erkänns och verkställs kan följaktligen inte en utländsk dom innebära rättegångshinder för svensk domstol. Tvärtom kan det finnas anledning att på nytt pröva samma sak för att käranden ska kunna få sin sak verkställd.s. 934
4.Den 2 juli 2019 presenterade Haagkonventionen för internationell privaträtt en global konvention om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område. Det är än så länge oklart om Sverige, genom EU, kommer att tillträda den konventionen. Om EU tillträder den konventionen innebär det att domar från konventionsstater i hög grad kommer att erkännas och verkställas i Sverige och att svenska domar kommer att verkställas i de andra konventionsstaterna. Eftersom konventionen innehåller indirekta behörighetsregler som innebär att en konventionsstat ska vägra att erkänna eller verkställa en dom om den inte grundat sig på vissa behörighetsregler bör dessa beaktas vid fastställandet av svensk domstols internationella behörighet i icke-lagreglerade förmögenhetsrättsliga mål. Vad gäller domar om avtal kan det enligt konventionen t.ex. vara tillräckligt att den avtalsförpliktelse som domen handlar om har utförts i domstolslandet. Konventionen föreskriver även att en dom om ett utomkontraktuellt skadestånd ska erkännas och verkställas om domstolens behörighet har grundats på att den skadeståndsgrundande handlingen har vållats i domstolslandet. Utöver de två nämnda indirekta behörighetsreglerna finns det flera andra i den katalog som uppställs i artikel 5. Om EU skulle tillträda denna konvention finns det anledning att beakta dessa indirekta behörighetsregler för att bedöma om det föreligger svensk domsrätt i förhållande till svaranden med hemvist i ett land utanför EU och Luganokonventionsstaterna eftersom det är avgörande för om en svensk dom kommer att erkännas och verkställas i utlandet. Om svensk domstol grundar sin behörighet på en regel som inte motsvaras av de indirekta behörighetsreglerna i konventionen indikerar det att det inte föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse.s. 935
5.Vidare bör frågan om i vilken utsträckning en svensk dom kan komma att erkännas och verkställas beaktas innan svensk domstol tar upp en sak med liten anknytning till Sverige till prövning. Om en svensk dom oundgängligen måste erkännas och verkställas utomlands för att få betydelse för käranden torde det tala emot att det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse. I vissa typer av mål kan dock själva domstolsprövningen i sig vara motiverad trots att domen inte kommer att erkännas eller verkställas utomlands.s. 935
6.Om det kan visas att käranden för talan i svensk domstol för att obstruera en process utomlands bör det kunna tas som intäkt för att det inte föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse.s. 935
7.Eftersom den svenska inställningen till utländska domar är restriktiv bör svenskt rättsskipningsintresse som utgångspunkt vara ett vidsträckt begrepp. Svenskt rättsskipningsintresse bör inte sträcka sig längre än att en svensk dom kan få något slags betydelse för käranden.s. 935