Se t.ex. NJA 2019 s. 223 (Tomträtten i Björkhagen). Se vidare Welamson och Munck, Processen i hovrätt och Högsta domstolen, 5 uppl. 2016, s. 120–121.
Hänvisas från p. 2 (s. 922)
2.När hovrättens prövning blir en annan än tingsrättens uppstår frågan om målet, med hänsyn till instansordningens princip, egentligen borde prövas på nytt av tingsrätten. Hovrätten kan i en sådan situation undanröja tingsrättens avgörande och återförvisa målet dit för fortsatt behandling. Två typfall kan urskiljas. I motiven till rättegångsbalken anges att om ny, omfattande bevisning åberopas i hovrätten som lämpligen bör tas upp vid underrätten kan hovrätten undanröja underrättens dom och återförvisa målet. Högsta domstolen har i äldre praxis återförvisat dispositiva tvistemål med hänsyn till att utredningen i målet förändrats, bl.a. då ny bevisning fått åberopas sedan det framkommit att vittnen utgått från ett visst felaktigt sakförhållande eller åtalats för mened. Det andra typfallet är när högre rätt har att ta ställning till frågor som den lägre rätten inte har bedömt. En part kan ha åberopat alternativa grunder eller invändningar och genom hovrättens bedömning av målet aktualiseras en fråga som tingsrätten inte har tagit ställning till. Ett exempel som vanligen framhålls är om tingsrätten har ogillat ett skadeståndsmål utan att bedöma skadans storlek och hovrätten finner att svaranden är skadeståndsskyldig. Frågan uppstår då om hovrätten bör bedöma skadans storlek eller meddela mellandom över skadeståndsskyldigheten och återförvisa återstoden av målet för att tingsrätten ska ta ställning till skadeståndets storlek. En tredje variant är att det i överinstansen aktualiseras både ny utredning och frågor som underinstansen inte har bedömt.s. 922