Rättsfall

NJA 2019 s. 223

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2019 s. 223

BibTeX

@misc{nja-2019-s-223,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2019 s. 223}},
  year         = {2019},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–20191 hänvisning

Johnny Herre, Svante O. Johansson · SvJT 2020 s. 828–1071 · 1 ställe

För uppsägningen gäller inte bara tidskravet gentemot tomträttshavaren. Det åligger nämligen vidare fastighetsägaren att inom samma tid som gäller för uppsägningen anmäla denna till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Av lagtexten framgår att om sådan anteckning ej skett, är uppsägningen ogiltig. Hur den regleringen ska tillämpas var föremål för prövning i NJA 2019 s. 223. I lagförarbeten hade det angivits att anteckning måste ske inom uppsägningsfristen och den positionen hade därefter intagits i flera kommentarer till lagstiftningen. Här kom HD:s majoritet emellertid fram till att regleringen måste förstås så att en uppsägning av ett tomträttsavtal är giltig om fastighetsägaren anmäler uppsägningen på en inskrivningsdag inom uppsägningstiden samt att denna anmälan föranleder en anteckning i fastighetsregistret. Huruvida anteckningen förs in i fastighetsregistret före eller efter uppsägningstidens utgång saknar betydelse. Som också påpekas innebär detta vissa risker för godtroende tredje man, en risk som dock enligt domstolen måste vägas mot fastighetsägarens intresse av att kunna fullfölja en uppsägning. Avgörandet innebär bl.a. att eventuella fel som begås av inskrivningsmyndigheten inte påverkar giltigheten hos en uppsägning. 5.5 Skuldsanering som förändring av skuld Huvudregeln vid skuldsanering är att alla fordringar på pengar mot gäldenären som uppkommit före den dag då inledandebeslutet meddelades omfattas av skuldsaneringen. Ett undantag gäller dock för bl.a. fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten räcker till för betalning av fordran (se 31 § första stycket 2 skuldsaneringslagen, 2016:675; jfr 7 § tredje stycket 3 i 2006 års lag). Som framgår av förarbetena till 2006 års lag är skälet för att hålla sådana fordringar utanför en skuldsanering att en annan ordning skulle kunna rubba villkoren för omsättningen av fastigheter och därmed också villkoren för kreditgivningen, vilket ytterst skulle drabba hela låntagarkollektivet och också kunna inverka menligt på hela samhällsekonomin (se prop. 1993/94:123 s. 126 f.). Samtidigt undantas av ett antal skäl inte fordringar förenade med borgen (se a. prop. s. 132 f.).Förpliktelsernas förändringar och upphörande · p. 60 · s. 1060

Återförvisning av mål och ärenden utan att det förekommit rättegångsfel1 hänvisning

Clara Cederberg · SvJT 2019 s. 922–931 · 1 ställe

Se t.ex. NJA 2019 s. 223 (Tomträtten i Björkhagen). Se vidare Welamson och Munck, Processen i hovrätt och Högsta domstolen, 5 uppl. 2016, s. 120–121.fotnot 6 · s. 923