Citat i kontext

Stycket

Fotnot 2

Högsta domstolens dom i mål nr T 2835-18 den 21 mars 2019. Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 182. Se exempelvis Göran Millqvist, Sakrättens grunder, 8 uppl., 2018, s. 112 ff. 5 Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 182. 6 Se exempelvis Göran Millqvist, Sakrättens grunder, 8 uppl., 2018, s. 114 ff. och Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 185 ff. 7 Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 189, Tore Almén i SvJT 1918 s. 21 not 1 och NJA II 1915 s. 305. Tore Almén i SvJT 1918 s. 21 not 1, NJA 1932 s. 292, 1935 s. 152, 1960 s. 221 och 1974 s. 660 med justitierådet Mannerfelts tillägg samt SOU 1988:63 s. 68 f. 9 Svante O Johansson, kommentar till 23–31 §§ Kommissionslagen, Zeteo. 10 Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 189, Tore Almén i SvJT 1918 s. 21 not 1 och NJA II 1915 s. 305. 11 Axel Adlercreutz, Finansieringsformers rättsliga reglering, 2 uppl., 1996, s. 63–64. Jfr t.ex. Lars Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2005, s. 228. Axel Adlercreutz, Finansieringsformers rättsliga reglering, 2 uppl., 1996, s. 63–64. Adlercreutz anför bl.a. härvid ”Har, å andra sidan, köparen förfoganderätt. t ex rätt att sälja vidare, räknas ägarförbehållet som ogiltigt. Sådan förfoganderätt behöver inte uttryckligen framgå av avtalet utan kan vara förutsatt. såsom då varor säljes till en affärsman som idkar handel med sådana aror. Därför kan ägarförbehåll inte användas av en grossist gentemot en detaljist”. 14 Henrik Hessler, Allmän sakrätt, 1973, s. 191; “Ett annat undantag [från äganderättsförbehållets giltighet] är då köparen skall äga vidareöverlåta eller på annat sätt konsumera den sålda egendomen och alltså inte skall behöva bevara den oförändrad till dess köpeskillingen är betalad. Ett exempel är att det sålda utgör varor för en av köparen driven rörelse. Beträffande ett sådant fall har man menat, att ägarförbehållet inte är “allvarligt menat”. Och därför blir det inte gällande mot köparens borgenärer, […].” 15 Bo Helander, Kreditsäkerhet i lös egendom, 1983, s. 650; ”Det kan tilläggas att köparens rätt till vidareförsäljning icke behöver vara uttrycklig. Om det på olika sätt kan anses framgå av omständigheterna att säljaren tillåter att köparen säljer godset vidare, så blir eventuellt återtagandeförbehåll ogiltig mot tredje man. Köparens försäljningsrätt kan vara endast underförstådd, något som ligger särskilt nära till hands då köparen yrkesmässigt säljer sådan egendom som det är fråga om. Återtagandeförbehållet blir då icke giltigt.” 16 Jan Hellner, Köprätt, 2 uppl., 1963 s. 184. Hellner anger att äganderättsförbehåll i omsättningsvaror till en återförsäljare är ”vanligen ogiltiga, eftersom ju avsikten normalt är att detaljhandlaren skall äga sälja varorna vidare”. 17 Annina H. Persson, Förbehållsklausuler — En studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning, 1998, s. 582 ff. Annina H. Persson som anfört att det är ”tveksamt om den av Håstad mer ”strikta linjen” är den som är gällande för svensk rätt”. Annina H. Persson har också anfört att det är förbehållsklausulens ordalydelse som ska väga tyngst vid tolkningen av om ett förbehåll är allvarligt menat och att för stort hänsynstagande till andra tolkningsparametrar innebär tillämpningssvårigheter och bevisproblem. Noterbart är dock att även Annina H. Persson förespråkat att dessa frågor måste lösas genom lagstiftning. Prop. 2008/09:88, s. 82. 19 Prop. 2008/09:88, s. 56. Se även Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. 1996, s. 189, varvid Håstad anför att äganderättsförbehåll inte är legitima ”om deras endas syfte var att ge säljaren separationsrätt vid utmätning och konkurs medan köparen var berättigad att behandla saken som sig egen dessförinnan”. 20 Se dock Annina H. Persson, Förbehållsklausuler — En studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning, 1998, s. 582 ff. Prop. 2008/09:88, s. 56. 22 Jfr även Håstads uttalande om vad som utgör gällande rätt i Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 193. Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 193. Justitierådet Torgny Håstads tillägg till NJA 2009 s. 79. Se ovan för citatet i sin helhet. 25 Axel Adlercreutz, Finansieringsformers rättsliga reglering, 2 uppl., 1996, s. 63.

Högsta domstolens dom i mål nr T 2835-18 den 21 mars 2019. Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 182. Se exempelvis Göran Millqvist, Sakrättens grunder, 8 uppl., 2018, s. 112 ff. 5 Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 182. 6 Se exempelvis Göran Millqvist, Sakrättens grunder, 8 uppl., 2018, s. 114 ff. och Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 185 ff. 7 Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 189, Tore Almén i SvJT 1918 s. 21 not 1 och NJA II 1915 s. 305. Tore Almén i SvJT 1918 s. 21 not 1, NJA 1932 s. 292, 1935 s. 152, 1960 s. 221 och 1974 s. 660 med justitierådet Mannerfelts tillägg samt SOU 1988:63 s. 68 f. 9 Svante O Johansson, kommentar till 23–31 §§ Kommissionslagen, Zeteo. 10 Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 189, Tore Almén i SvJT 1918 s. 21 not 1 och NJA II 1915 s. 305. 11 Axel Adlercreutz, Finansieringsformers rättsliga reglering, 2 uppl., 1996, s. 63–64. Jfr t.ex. Lars Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2005, s. 228. Axel Adlercreutz, Finansieringsformers rättsliga reglering, 2 uppl., 1996, s. 63–64. Adlercreutz anför bl.a. härvid ”Har, å andra sidan, köparen förfoganderätt. t ex rätt att sälja vidare, räknas ägarförbehållet som ogiltigt. Sådan förfoganderätt behöver inte uttryckligen framgå av avtalet utan kan vara förutsatt. såsom då varor säljes till en affärsman som idkar handel med sådana aror. Därför kan ägarförbehåll inte användas av en grossist gentemot en detaljist”. 14 Henrik Hessler, Allmän sakrätt, 1973, s. 191; “Ett annat undantag [från äganderättsförbehållets giltighet] är då köparen skall äga vidareöverlåta eller på annat sätt konsumera den sålda egendomen och alltså inte skall behöva bevara den oförändrad till dess köpeskillingen är betalad. Ett exempel är att det sålda utgör varor för en av köparen driven rörelse. Beträffande ett sådant fall har man menat, att ägarförbehållet inte är “allvarligt menat”. Och därför blir det inte gällande mot köparens borgenärer, […].” 15 Bo Helander, Kreditsäkerhet i lös egendom, 1983, s. 650; ”Det kan tilläggas att köparens rätt till vidareförsäljning icke behöver vara uttrycklig. Om det på olika sätt kan anses framgå av omständigheterna att säljaren tillåter att köparen säljer godset vidare, så blir eventuellt återtagandeförbehåll ogiltig mot tredje man. Köparens försäljningsrätt kan vara endast underförstådd, något som ligger särskilt nära till hands då köparen yrkesmässigt säljer sådan egendom som det är fråga om. Återtagandeförbehållet blir då icke giltigt.” 16 Jan Hellner, Köprätt, 2 uppl., 1963 s. 184. Hellner anger att äganderättsförbehåll i omsättningsvaror till en återförsäljare är ”vanligen ogiltiga, eftersom ju avsikten normalt är att detaljhandlaren skall äga sälja varorna vidare”. 17 Annina H. Persson, Förbehållsklausuler — En studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning, 1998, s. 582 ff. Annina H. Persson som anfört att det är ”tveksamt om den av Håstad mer ”strikta linjen” är den som är gällande för svensk rätt”. Annina H. Persson har också anfört att det är förbehållsklausulens ordalydelse som ska väga tyngst vid tolkningen av om ett förbehåll är allvarligt menat och att för stort hänsynstagande till andra tolkningsparametrar innebär tillämpningssvårigheter och bevisproblem. Noterbart är dock att även Annina H. Persson förespråkat att dessa frågor måste lösas genom lagstiftning. Prop. 2008/09:88, s. 82. 19 Prop. 2008/09:88, s. 56. Se även Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. 1996, s. 189, varvid Håstad anför att äganderättsförbehåll inte är legitima ”om deras endas syfte var att ge säljaren separationsrätt vid utmätning och konkurs medan köparen var berättigad att behandla saken som sig egen dessförinnan”. 20 Se dock Annina H. Persson, Förbehållsklausuler — En studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning, 1998, s. 582 ff. Prop. 2008/09:88, s. 56. 22 Jfr även Håstads uttalande om vad som utgör gällande rätt i Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 193. Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl., 1996, s. 193. Justitierådet Torgny Håstads tillägg till NJA 2009 s. 79. Se ovan för citatet i sin helhet. 25 Axel Adlercreutz, Finansieringsformers rättsliga reglering, 2 uppl., 1996, s. 63.s. 795