Närliggande

7.Hovrättsavgörandet RH 2017:1 handlade, såvitt är av intresse här, om svensk domsrätt att pröva en för svenskt konkursbos räkning förd återvinningstalan riktad mot ett norskt bolag. Hovrätten utgick ifrån att sådan talan enligt 4 kap. 19 § konkurslagen (1987:672) får prövas av allmän domstol som enligt allmänna regler, dvs. forumreglerna i 10 kap. rättegångsbalken, är behörig att pröva tvisten. Hovrätten menade att dessa forumregler, vilka i första hand reglerar den lokala behörigheten, när inte annat stadgas analogt tillämpas också för att avgöra om det föreligger svensk domsrätt. Trots att de forumregler som käranden åberopat (10 kap. 4 och 8 §§ rättegångsbalken) enligt hovrätten inte var tillämpliga ansåg hovrätten likväl svensk domsrätt föreligga med hänvisning till HD:s resonemang i NJA 2013 s. 22 (se SvJT 2015 s. 618– 619). För att ett mål ska kunna prövas i Sverige krävs det dock enligt hovrätten därutöver att någon svensk domstol är lokalt behörig, vilket i det aktuella fallet inte hade stöd i 10 kap. rättegångsbalken. Denna fråga om lokal behörighet prövades inte i 2013 års rättsfall. Hovrätten ansåg sig med hänvisning till litteraturen och NJA 1980 s. 188 vara skyldig att när svensk domsrätt föreligger tillhandahålla en behörig tingsrätt och resonerade kring tre alternativa lösningar. Alternativ ett vore att medelst analogisk tillämpning av 2 § kompletteringslagen (2014:912) anse Stockholms tingsrätt fungera som allmänt reservforum. Alternativ två vore att anse konkursdomstolen vara behörig att pröva återvinningstalan. Alternativ tre vore att anse den domstol som har den närmaste anknytningen till tvisten eller parterna vara behörig. Hovrätten valde, bl.a. av effektivitetsskäl, alternativ två och ansåg konkursdomstolen (Alingsås tingsrätt) vara behörig att pröva återvinningstalan. — Trots att domslutet blev korrekt är hovrättens motivering felaktig. Hovrätten förbisåg EU-domstolens avgörande i saken Schmid v. Hertel (mål C-328/12, se SvJT 2015 s. 618–619), av vilket framgår att svensk domsrätt, trots att Norge inte är med i EU, borde ha grundats på artikel 3(1) i EU:s insolvensförordning nr 1346/2000 (motsvarande framgår numera av artikel 6(1) i den omarbetade insolvensförordningen nr 2015/848, eftersom återvinningstalan är en direkt följd av insolvensförfarandet och har ett nära samband därmed). Frågan om lokalt behörig tingsrätt besvaras idag av 12 § lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.s. 630