Stycket

2.I NJA 2015 s. 132 hade förvaltaren vidtagit åtgärder för att överlåta en fastighet som var belastad med miljöfarligt avfall. Ett flertal åtgärder hade vidtagits efter att det hade blivit känt för henne att fastigheten saknade ekonomiskt värde. HD uttalade inledningsvis att ”[arvode] till förvaltaren [inte får] bestämmas till ett högre belopp än som utgör skälig ersättning för uppdraget. Däri ligger att åtgärder som inte främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet i princip inte ska ersättas. Bestämmelsen [om sysselsättningshänsyn] i 7 kap. 8 § andra stycket konkurslagen… är en undantagsregel. Någon bestämmelse om att förvaltaren får ta motsvarande hänsyn till andra allmänna intressen finns inte”. HD konstaterade därefter att de åtgärder som förvaltaren hade vidtagit i och för sig kunde antas ha varit av värde från allmänna utgångspunkter. Eftersom arbetet inte hade skett i linje med den generella handlingsnormen i 7 kap. 8 § första stycket KL, kunde emellertid inte något arvode utgå för dessa åtgärder.s. 59