Företagarna, Ägar- och generationsskifte i svenska företag - överlåtelse eller avslut?, 2017, s. 13. 1 1 Prop. 1973:93, s. 90–95. Se även prop. 2004/05:85, s. 426–428. 12 Prop. 1973:93, s. 94, prop. 1993/94:196, s. 131 och prop. 2004/05:85, s. 434. 13 Karlsson, Dispenser från låneförbudet enligt aktiebolagslagen, 1981. 14 Sandgren, Om empiri och rättsvetenskap: Del I JT 1995–96 s. 732. 15 Sandgren, Om empiri och rättsvetenskap: Del II JT 1995–96 s. 1040. 1 6 Se t.ex. Justesen och Mik-Meyer, Kvalitativa metoder - från vetenskapsteori till praktik, 2011, s. 46–47 och Trost, Kvalitativa intervjuer, 2010, s. 40–41. 17 Intervjun genomfördes på Skatteverket i Växjö och spelades in, 47 min. Efter intervjun har vi via e-post ställt ett mindre antal kompletterande frågor till handläggaren. 18 Prop. 2004/05:85, s. 805–806. 19 Andersson, Johansson och Skog, Aktiebolagslagen: en kommentar (3 juli 2018, Zeteo), 21 kap. 5 §, avsnitt 2. 2 0 Skatteverkets ställningstagande 2009-04-20, dnr: 131 373903-09/111. 21 Prop. 1973:93, s. 90–91 och prop. 2004/05:85, s. 427. 22 Det bör noteras att lagstiftningsändamålen för förvärvslåneförbudet kan argumenteras ha påverkats av Sveriges inträde i Europeiska Unionen. Förbud mot förvärvslån, andra är på marknadsmässiga villkor, regleras i nuvarande artikel 64 i konsolideringsdirektivet — Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 och saknar skattemässig motivering. 23 Grosskopf, Vinstbolag : aktiebolags- och skatterättsliga frågor, 1989, s. 26. 24 Prop. 1973:93, s. 90–91. 25 Prop. 2004/05:85, s. 427 och 432. Se även Båvestam, Aktiebolagslagens låneförbud - är det dags att slopa en seglivad anomali? Ny Juridik 2013(1), s. 15. 26 Se t.ex. Nerep, Aktiebolagsrättsliga studier — särskilt om kapitalskyddet, 1994, s. 278. 27 Se t.ex. Båvestam, Aktiebolagslagens låneförbud - är det dags att slopa en seglivad anomali? Ny Juridik 2013(1), s. 34–38. 28 SOU 1997:168, s. 86–87. 29 SOU 2009:34 s. 246. 3 0 Regleringen av lån till bolag i koncernen med utländska moderbolag har kritiserats för att ge upphov till ologiska konsekvenser, se t.ex. SOU 2009:34, s. 246–247 och Båvestam, Aktiebolagslagens låneförbud - är det dags att slopa en seglivad anomali? Ny Juridik 2013(1), s. 22–26. 31 Prop. 1973:93, s. 93. 32 Prop. 2004/05:85, s. 431–432. 33 Prop. 2004/05:85, s. 804. 3 4 Prop. 2004/05:85, s. 808. 35 NJA 1951 s. 6. 36 Prop. 1973:93, s. 95. 37 Prop. 2004/05:85, s. 435. 38 I NJA 1986 s. 56 ansågs en månads fängelse påkallat av allmänpreventiva skäl när en person uppsåtligen brutit mot låneförbudet vid fyra tillfällen. Ett fängelsestraff kan också omvandlas till villkorlig dom med samhällstjänst och i tillägg till en ledningspersons straff kan aktiebolaget åläggas företagsbot enligt 36 kap 7 § BrB, se t.ex. Hovrätten för Västra Sveriges dom B 3292-13 från 2014-10-14. 39 Båvestam, Aktiebolagslagens låneförbud - är det dags att slopa en seglivad anomali? Ny Juridik 2013(1), s. 15. 40 Se t.ex. Andersson, Saldén-Enérus och Tivéus, Inkomstskattelagen : en kommentar. D. 1 1-28 kap, s. 363. 41 Prop. 1989/90:110, s. 600. Se även Bergström, Ogiltighet ur civilrättslig och skatterättslig synvinkel, 1984, s. 205. 42 11 kap. 45 § och 15 kap. 3 § Inkomstskattelag (1999:1229). 43 Prop. 1989/90:110, s. 678. 44 Lindskog, Aktiebolagslagen. 12:e och 13:e kapitlet, Kapitalskydd och likvidation, 1995, s. 184. 4 5 Prop. 1973:93, s. 94–95. 46 Prop. 1973:93, s. 135. 47 Karlsson, Dispenser från låneförbudet enligt aktiebolagslagen, 1981, s. 48. 48 Prop. 1977/78:41, s. 24–25. 49 Karlsson, Dispenser från låneförbudet enligt aktiebolagslagen, 1981, s. 55. 50 Prop. 1975:103, s. 497. 51 Prop. 1986/87:47, s. 181. 52 Intervju på Skatteverket i Växjö, 2017-12-11. 5 3 Jfr dock SOU 2009:34, s. 250 där en utvidgad upplysningsskyldighet föreslås. 54 Rodhe och Skog, Rodhes aktiebolagsrätt, 2018, s. 110 och 117. 55 Prop. 1973:93, s. 136. 5 6 Karlsson, Dispenser från låneförbudet enligt aktiebolagslagen, 1981. Se även Nerep, Aktiebolagsrättsliga studier: särskilt om kapitalskyddet, 1994, s. 351. 57 SOU 2009:34, s. 244. 58 Uppgifterna är hämtade från databasen Business Retriever och avser sökandebolagen år 2017. 5 9 Vi har även undersökt fördelning av dispensbeslut över årets månader och ansökningsbolagens branschtillhörighet utan att finna något intressant mönster. 60 Bolagsverket.se, statistik om företag och föreningar, tillgängligt 2018-06-19. 61 Procentsatsen är beräknad utifrån genomsnittet av antal aktiebolag per län respektive i hela landet år 2013–2017. 62 Företagarna, Ägar- och generationsskifte i svenska företag - överlåtelse eller avslut?, 2017, s. 8. 6 3 Dnr 208 363427-17 utgör ett undantag, denna ansökan avslås. 64 Se Skatteverkets dispensbeslut dnr 440 586278-15. 65 Se dnr 440 859863-12, 440 136427-13 och 440 239393-17. 6 6 För en sammanställning av åsikterna, se Båvestam, Aktiebolagslagens låneförbud - är det dags att slopa en seglivad anomali? Ny Juridik 2013(1), s. 12–16. 67 Prop. 2004/05:85, s. 804. 68 Se dnr 440 144767-17, 440 256637-16, 440 212775-15 och 440 212810-15. 69 Se dnr 208 340784-17. 70 Se dnr 440 525510-16 och 440 525495-16. 71 Se dnr 440 569315-15. 72 Se dnr 440 756282-13 och 440 503766-14. 73 Se dnr 440 662439-13 och 440 105383-14. 74 Se t.ex. dnr 440 375612-14. 7 5 Se t.ex. dnr 440 467238-15. 76 Se t.ex. dnr 440 508291-16. 77 Se dnr 440 227502-17. 78 Prop. 2004/05:85, s. 431–432. 79 Prop. 1973:93, s. 93. 80 Se t.ex. dnr 440 508291-16. 81 Prop. 1975:103 s. 493. Se även Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 21 kap. 2 §, avsnitt 3.4.4, Lexino 2018-02-22. 82 Se dnr 440 221930-15 och dnr 440 532310-16. 8 3 Se dnr 440 54245-17. 84 Se dnr 440 105923-17. 85 Kommenteras i avsnitt 5.2. ovan. 86 Kommenteras i avsnitt 5.2. ovan. 87 Ärendena är mycket specifika och svåra att dra generella slutsatser av, därför saknar de betydelse för den fortsatta framställningen. 8 8 Se t.ex. dnr 440 598871-15. 89 Se t.ex. dnr 440 114183-17 där den yngre generationen endast övertog 20 % av dotterbolagets aktier, övriga aktier hade överlåtits till en extern köpare. 90 Se t.ex. dnr 440 166110-15. 91 Se dnr 440 302610-15. 92 Se dnr 440 491435-16. 93 Se dnr 440 680704-14. 94 Se dnr 440 31497-17. 95 Se dnr 208 330137-17. 9 6 Se dnr 440 312293-16. 97 Intervju på Skatteverket i Växjö, 2017-12-11. 98 Jfr Prop. 1977/78:41, s. 24. 9 9 Se dnr 440 719582-13. 100 Prop. 1977/78:41, s. 38 samt Lindskog, Aktiebolagslagen. 12:e och 13:e kapitlet, Kapitalskydd och likvidation, 1995, s. 187. 101 Bolagsverket.se, statistik om företag och föreningar, tillgängligt 2019-01-07. 1 02 Jfr Alhager, Dispens från inkomstskatt, 1999, s. 301 som utifrån förutsägbarhetsskäl argumenterar att dispenspraxis bör sammanställas och publiceras i en sammanhängande volym. 103 Företagarna, Ägar- och generationsskifte i svenska företag - överlåtelse eller avslut?, 2017, s. 25. Det vanligaste svaret var emellertid ett annat rörelsedrivande företag.
Hänvisas från p. 2 (s. 461)
1.De flesta aktiebolag i Sverige har en koncentrerad ägarkrets. Bolagen utgörs huvudsakligen av enmansföretag, kompanjonsföretag och familjeföretag i vilka aktieägarna utövar ett avgörande inflytande över driften. Ägarkretsen är baserad på personliga relationer, vilket innebär att vem som helst troligtvis inte är intresserad, eller för den delen välkommen, att köpa aktier. Det saknas således en öppen marknad för aktierna. Samtidigt måste vissa ägarförändringar med tiden ändå ske. Att lämna över verksamheten till sina barn eller att sälja den till nuvarande ledning eller till en extern part är återkommande teman i företagsekonomisk litteratur och generationsskiften är troligtvis de ägarskiften som har fått mest uppmärksamhet inom rättsvetenskapen. Samtidigt visar en ny studie från organisationen Företagarna att få ägarledare planerar tillräckligt inför ett ägar- eller generationsskifte, trots att så många som 17 procent av dem redan passerat pensionsåldern. En av åtgärderna som organisationen lyfter fram för att förbättra situationen vid företagsöverlåtelser är att underlätta för alternativa finansieringslösningar.s. 460
2.Att finansieringslösningar ställer till besvär för ägarledare som önskar ta in ytterligare delägare eller önskar överlåta aktier har många juridiska förklaringar. Ett tidigare sådant hinder var den sedan femton år tillbaka avskaffade arvs- och gåvoskatten, men andra problem kvarstår idag; exempelvis; Anta att en ensamföretagare önskar erbjuda en nyckelperson, t.ex. verkställande direktör, aktier i verksamheten, antingen som ett steg i ett framtida ägarskifte eller för att finansiellt och emotionellt knyta personen närmare företaget. Om bolaget är framgångsrikt kan marknadspriset för minoritetsposten vara orimligt hög för en (privat)person. Att sälja aktierna till ett lägre värde än marknadsvärdet är av skattemässiga skäl sällan ett alternativ då rabatten på aktierna kan uppfattas som en löneförmån och tjänstebeskattas. I andra situationer är det istället arvsregler som skapar hinder för ägarförändringen. Anta att en grundare vill överlåta aktier till sina bröstarvingar och att föräldern till och med är villig att överlåta aktierna som gåva, eller till ett kraftigt reducerat pris. Gåvan kan då ses som förskott på arv med följden att om inte samtliga bröstarvingar gemensamt tar över företaget behöver syskon eller halvsyskon kompenseras. Utan att få in pengar från ägarskiftet kan det vara svårt för den äldre generationen att uppbringa den kompensationen. Den eller de som önskar ta över företaget kan således ändå behöva betala ett marknadspris för aktierna. Men det finns fler skäl som styr i riktning mot ett marknadspris. Organisationen Företagarnas studie visar att många företagare satsar på bolaget istället för att göra pensionsavsättningar, vilket gör dem beroende av att kunna sälja företaget till ett marknadsmässigt värde. Om den yngre generationen inte kan finansiera övertagandet av verksamheten till detta värde kan generationsskiftet äventyras.s. 461
3.I denna studie analyseras ett av flera möjliga finansieringsalternativ i detalj, nämligen möjligheten att låna pengar av verksamheten. Huvudregeln är att ett aktiebolag inte får låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Dessa närståendeoch förvärvslåneförbud regleras i 21 kap. aktiebolagslagen (2005:551), ABL. Bestämmelserna har i förarbeten motiverats i första hand av behovet att motverka skatteflykt och av skyddet för borgenärer. För att reglerna inte ska leda till oönskade konsekvenser har emellertid lagstiftaren öppnat för möjligheten att ansöka om dispens från närståendelåneförbudet när det föreligger synnerliga skäl och från förvärvslåneförbudet när det föreligger särskilda omständigheter. I förarbetena nämns särskilt generationsskiftessituationer som tillfällen då det kan vara rimligt att ge dispens från låneförbuden.s. 461
4.Syftet med denna undersökning är att sammanställa och analysera information om dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. Avsikten är att undersöka i vilken utsträckning dispensmöjligheten används i praktiken, för vilka situationer och av vem. Avslutningsvis är syftet att undersöka huruvida dispensmöjligheten skulle kunna utnyttjas av företag i större utsträckning än den görs idag.s. 462
5.Låneförbuden är väl kommenterade i litteraturen, vilket framkommer av referenserna nedan. Djupdykningar i dispensförfarandet och myndighetspraxis är däremot mer ovanligt. En skrift från 1981 utgör ett undantag. Vår förhoppning är således att artikeln bidrar med både ny och uppdaterad kunskap om dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden.s. 462