Stycket

5.Ett exempel på en dom som tidigare ansetts vägledande och haft stor betydelse, men som en följd av Parkfastigheten numera torde vara överspelad är MÖD 2013:37. I denna dom slog Mark- och miljööverdomstolen fast att den i 7 kap. 25 § miljöbalken inskriva proportionalitetsprincipen innebar att det inte är möjligt att meddela strandskyddsdispens med beaktande av andra omständigheter än de som anges i 7 kap. 18 c–d §§ miljöbalken. Detta är endast ett av många exempel på att de för enskilda markägare i många fall rigida reglerna om strandskydd också har tolkats och tillämpats på ett mycket strängt sätt av de tillämpande myndigheterna och domstolarna. Denna tilllämpning håller inte längre mot bakgrund av Högsta domstolens dom den 9 oktober 2018. Det räcker inte att beakta den proportionalitetsbedömning som ska göras enligt reglerna i miljöbalken. En fristående proportionalitetsbedömning ska i varje enskilt fall som rör beslut om strandskydd göras och redovisas i tre steg, inte i förhållande till regleringen av strandskydd i miljöbalken, utan i förhållande till grundlagsregleringen om egendomsskydd i 2 kap. 15 § RF. Om en sådan proportionalitetsbedömning görs kommer den helt säkert att leda till en för de enskilda markägarna betydligt mer gynnsam bedömning av strandskyddsdispenser.s. 395