Se så sent som NJA 1991 s. 808 om köplagen 1905; se konklusionen av Jan Hellner, Rådighetsinskränkningar vid köp av lös egendom”, i Bernitz m.fl. (red.) Festskrift till Jan Ramberg, Juristförlaget 1996, s. 213. Samtidigt är Hellner noga med att betona, att konklusionen är osäker då den följer av domskälen e contrario.
Hänvisas från p. 4 (s. 291)
4.Vidare märks att köplagen har en särbestämmelse om rättsligt fel (41 §) som avspeglar äldre nordiska traditioner. Däremot saknas en motsvarighet till CISG:s bestämmelse om immaterialrättsligt fel (artikel 42), och både köplagen och CISG saknar bestämmelser om rådighetsfel. Avsaknaden av klara regler har ibland skapat osäkerhet. Det har bland annat föreslagits att immaterialrättsligt fel kunde underkastas ”allmänna regler” utanför köplagen. Åtminstone vid rådighetsfel har man dock fallit tillbaka på reglerna om faktiskt fel. För svensk del avviker det från tidigare ”allmänna köprättsliga grundsatser” som ansetts utesluta abstrakt felbedömning vid rådighetsfel. I doktrinen finns olika uppfattningar om köplagen 21 § bör läggas till grund för felbedömningen vid rådighetsfel eller om istället tidpunkten för köpet borde styra. Den senare tolkningen — liksom ”allmänna köprättsliga grundsatser” om avsaknad av ansvar för abstrakt fel i tidigare svensk rätt — avspeglar äldre traditioner vid fastighetsköp (caveat emptor) där begreppet rådighetsfel har sitt ursprung.s. 291