Se AD 2017 nr 23, den 12 april 2017, om en svensk barnmorska som nekats anställning vid flera kvinnokliniker då hon av religiösa skäl inte velat medverka vid utförandet av abort. För en rättslig kommentar om målet se exempelvis Zillén, Kavot, Conscientious objection to abortion in Sweden — A commentary on the Swedish case of Ellinor Grimmark, AD 2017 nr 23, Giornale di Diritto del Lavoro e di Relazioni Industriali, nr 2017-3, s. 791–801. Se även Fransson, Susanne, Tre domar — en studie av begränsningen av kvinnors rätt att manifestera sin religion i arbetslivet, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 24, 2018 nr 1–2, s. 80–97. Jfr Falhbeck, Reinhold, Barnmorskedomen — Politiken vann, juridiken förlorade, JT 2017–18, s. 218–227.
Hänvisas från p. 1 (s. 144)
1.Skyddet för hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet har i bland annat Norge motiverat införandet av regler som möjliggör för personal inom abortvården att av samvetsskäl befrias från att följa ett visst föreskrivet handlingssätt, s.k. samvetsklausuler. Trots att det i Sverige inte finns några motsvarande regler förekommer det att svensk hälso- och sjukvårdspersonal framför önskemål om att befrias från att utföra vissa arbetsuppgifter av religiösa skäl, s.k. vårdvägran. Vägran att medverka i abortvård (abortvägran) har till och med blivit föremål för rättslig prövning i Sverige. Frågor rörande vårdvägran är därför relevanta även för Sveriges del, inte minst mot bakgrund av att allt fler etiskt känsliga vårdåtgärder som kan ge upphov till samvetsbetänkligheter kan förekomma inom svensk sjukvård och att religionens betydelse och plats i det offentliga blivit mer aktuell.s. 144
2.Den reglering som i dag finns i Norge beträffande rätten till vårdvägran har på senare tid kommit att bli föremål för omfattade diskussion, särskilt beträffande möjligheter och risker med en eventuell utvidgning av en sådan rätt. Diskussionerna tog fart i och med att en allmänpraktiserande husläkare, s.k. fastlege, av religiösa skäl vägrade sätta in spiral på en patient, vilket normalt hör till husläkares arbetsuppgifter. Läkaren ansåg att vårdåtgärden var oförenlig med hennes kristna övertygelse att ett mänskligt liv som påbörjas vid befruktning är heligt och okränkbart och därför inte ska förhindras. Läkaren blev till följd av sin vägran uppsagd och fallet blev föremål för rättslig prövning i det s.k. spiralmålet.s. 145
3.I denna artikel behandlas först den norska samvetsklausulens rättsliga innehåll och de vårdåtgärder som omfattas, liksom de begränsningar som finns. Därefter analyseras spiralmålet och de olika resonemang som förts. Avslutningsvis diskuteras utfallet i målet och dess möjliga följder för norsk rätt, liksom vilken effekt den norska samvetsklausulen och det aktuella avgörandet kan få i en svensk kontext.s. 145