Stycket

3.I rättsfallet NJA 2008 s. 796 prövades fråga om betydelsen av fel och brister vid styrelseval och om en ensam styrelseledamot var behörig att företräda ett bolag i samband med väckande av talan. Svarandena invände i målet att det inte hade hållits någon bolagsstämma och att det under alla förhållanden hade förekommit sådana fel eller brister vid styrelsevalet att styrelseledamoten inte var behörig att företräda bolaget. Av intresse är främst vissa uttalanden som HD gjorde angående verkan av om fel eller brister vid beslutet att utse en person till styrelseledamot. Inledningsvis konstaterade HD att frågan om en uppgiven ställföreträdare för ett bolag är behörig att väcka talan är en processförutsättning som ska utredas av domstolen samt att så normalt sker genom ingivande av registreringsbevis. Vidare framhölls att domstolen bör kunna utgå ifrån att en registrerad uppgift är korrekt, såvida det inte finns särskilda skäl att ifrågasätta den. En motparts påstående om fel eller brister vid beslutet att utse den registrerade personen kan domstolen därför normalt bortse ifrån, förutsatt att det inte anförs något skäl för att beslutets riktighet kan ifrågasättas. Om sådana skäl anförs bryts enligt HD presumtionen, vilket innebär att en materiell prövning måste företas. Enligt HD kan utredningen normalt begränsas till vad svaranden och den uppgivne ställföreträdaren har åberopat i målet. HD konstaterade vidare att en vald styrelse är, trots förekomsten av klanderbara fel eller brister i samband med valet, behörig att i viss utsträckning företräda bolaget fram till den tidpunkt då en domstol undanröjt valet genom lagakraftvunnen dom, eller dessförinnan inhiberat stämmans val. Beslutet ska alltså inte ges tillbakaverkande effekt med följden att av styrelsen fattade beslut saknar all verkan. Vid sådana fel som medför att beslutet är en nullitet bör däremot valet enligt HD anses från början overksamt. Detta hindrar dock enligt HD inte att det i vissa fall, nämligen om en åtgärd ”har varit av stor betydelse och behövts för att säkerställa bolagets intresse”, kan tänkas att den bristfälligt valda ”styrelsen” bör anses ha varit behörig att vidta viss åtgärd. Härefter erinrade HD om att en sammankomst mellan till exempel aktieägare tillhörande en viss aktieägargrupp som äger rum utan att alla aktieägare har kallats, inte är en bolagsstämma och att vid sammankomsten fattade beslut därmed inte heller är bolagsstämmobeslut och detta även om de har betecknats så i ett protokoll. HD sammanfattade härefter det sätt varpå prövningen av i målet aktuella frågor bör göras enligt följande. För det fall svaranden har invänt att val inte har skett på en sammankomst som utgör bolagsstämma måste domstolen först pröva den frågan. Om domstolen därvid kommer fram till att någon bolagsstämma inte har ägt rum saknar valet all verkan, vilket innebär att en som styrelseledamot registrerad person inte är behörig att företräda bolaget. Om det istället fastställs att valet har skett på en bolagsstämma måste det prövas om det förekommit fel eller brist vid styrelsevalet. Om det därvid konstateras att fel eller brist har förekommit måste det prövas om vederbörande trots detta kan anses vara styrelseledamot, med verkan att vederbörande är behörig att företräda bolaget i rättegången. Vid den bedömningen ska enligt HD beaktas såväl felets karaktär och dess inverkan på styrelsevalet som bolagets intresse av att utan uppskov kunna driva rättegången. HD konstaterade härefter att vad svarandena invänt om att det inte hade hållits någon bolagsstämma och att det under alla förhållanden förekommit fel eller brister innebärande att styrelseledamoten inte var behörig att företräda bolaget i målet inte kunde avfärdas som ogrundade. Målet återförvisades därför till tingsrätten för fortsatt handläggning. Justitierådet Moore var skiljaktig. Rättsfallets största betydelse ligger enligt min mening i klargörandet av dels vilken verkan klanderbara tillsättningsbeslut respektive nulliteter har i fråga om åtgärder som den felaktigt tillsatta styrelsen har vidtagit fram till den tidpunkt då beslutet undanröjs eller inhiberas, dels det sätt varpå domstolarna bör pröva frågor som de aktuella.s. 1131