Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20202 hänvisningar
- Se bland annat rättsfallen NJA 1993 s. 605, NJA 1997 s. 168, RH 2004:33, NJA 2005 s. 729 och NJA 2008 s 796.
- Härefter prövades frågan om bolagsrepresentation vid styrelsekonkurrens. Med hänvisning till NJA 2008 s. 796, där HD kom fram till att ett styrelseval som utgångspunkt är helt overksamt om det föreligger ett nullitetsfel eller om valet har skett vid en sammankomst som inte utgör en bolagsstämma, konstaterades att ”den gamla” styrelsen i allmänhet bör vara behörig att företräda bolaget i processen. Det framhölls att en sådan ordning motverkar att bolagets företrädare fråntas kontrollen genom bolagskapningar och att ordningen med en serie av konkurrerande bolagsstämmor på så sätt undviks. Mot en sådan ordning ansågs i viss mån rättsfallet NJA 1960 s. 52, som rörde frågan om vem som tecknade en förenings firma, tala. Emellertid konstaterades att läget är annorlunda om det, som i det aktuella fallet, finns en bakomliggande tvist om vem som är rätt ägare till aktierna. Om det i rättegången klarläggs att styrelsevalet är ogiltigt så drabbas bolaget som tappande part av ett rättegångskostnadsansvar som enligt HD inte borde bäras av bolaget. HD framhöll vidare att kontradiktionen i ett sådant fall kan säkerställas genom att den som med anspråk på att vara aktieägare står bakom det ifrågasatta styrelsevalet ges rätt till självständig intervention enligt bestämmelserna i 14 kap. 9 och 11 §§ RB. Härutöver konstaterades att bestämmelsen i 7 kap. 52 § andra stycket ABL bör tillämpas analogt, vilket innebär att domen även gäller för aktieägare som inte har fört talan. Efter ett övervägande av olika argument för och emot kom HD fram till att oavsett vad som bör gälla vid nullitetstalan (med tanke på NJA 1960 s. 52) talar övervägande skäl för att bolaget i fall som det aktuella ska företrädas av den ”gamla styrelsen” samtidigt som de som påstår sig vara nya aktieägare och som således står bakom den ”nya styrelsen” får sitt intresse tillgodosett genom interventionsreglerna. Frågan om den som har valts till styrelseledamot enligt det angripna beslutet har interventionsrätt besvarades däremot nekande av HD, då rätt till intervention förutsätter att saken rör den interventionssökandes rätt, vilket inte var fallet i målet. Ett interventionsintresse kan enligt HD föreligga antingen på den grunden att saken rör den interventionssökandens eget intresse eller på den grunden att den interventionssökande har en skyldighet att bevaka annans intresse. Justitieråden Svante O. Johansson och Göran Lambertz var skiljaktiga med olika motiveringar. Svante O. Johansson ansåg med hänvisning till NJA 1960 s. 52 att bolaget ska företrädas av den ”nya styrelsen” när konkurrerande bolagsstämmor gör anspråk på att ha utsett behörig ställföreträdare för bolaget. Mot bakgrund av NJA 1960 s. 52 och HD:s avgränsning till fall då det görs gällande att ett styrelseval inte har fattats på en sammankomst som utgör bolagsstämma torde rättsfallets prejudikatvärde vara begränsat. Av visst intresse ur metodologisk synpunkt är dock att HD i målet tillämpade två bestämmelser analogt. 1.3.3 Talerätt för aktieägare som utan laglig grund strukits i aktieboken, även om införingar i aktieboken Enligt 7 kap. 50 § ABL får som framgår ovan talan mot bolagsstämmobeslut föras av bland andra aktieägare. Av 4 kap. 37 § första stycket 1 ABL framgår att aktieägare måste vara införd i aktieboken för att kunna utöva sina rättigheter mot bolaget. Av 7 kap. 50 § 2 ABL framgår emellertid att även den som obehörigen har vägrats att bli införd i aktieboken har talerätt mot bolagsstämmobeslut. I NJA 2017 s. 981 ”Den strukna aktieägaren”, uppkom fråga om även en aktieägare som obehörigen strukits i aktieboken har en sådan talerätt. Ett bolag (”Aktieförvärvaren”) hade genom en nyemission förvärvat aktier i ett annat bolag, (”Bolaget”). I enlighet med 5 kap. 9 § första stycket ABL fördes Aktieförvärvaren in i Bolagets aktiebok. I strid mot vissa överlåtelsebegränsningar, däribland förbehåll om förköp och hembud, överlät Aktieförvärvaren sedan sina aktier till ett dotterbolag. När överlåtelsen blev känd påtalades att överlåtelsen var ogiltig samt att hembudet gällde. I samband därmed återfördes aktierna till Aktieförvärvaren med förklaringen att överlåtelsen till dotterbolaget var en rent koncernintern transaktion som av misstag hade skett med förbiseende av överlåtelsebegränsningarna. Innan detta skedde hade emellertid Bolagets styrelse gjort ändringar i aktieboken som resulterade i att Aktieförvärvaren felaktigt ströks som aktieägare. Strykningen i aktieboken ledde till att Aktieförvärvaren inte mottog kallelse till en bolagsstämma där beslut fattades om bland annat ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör samt en nyemission som medförde en kraftig utspädning av Aktieförvärvarens aktieinnehav. Aktieförvärvaren väckte därför talan mot Bolaget och yrkade att de nämnda bolagsstämmobesluten skulle upphävas. Tingsrätten ansåg att strykningen i aktieboken saknade grund. Vidare konstaterade tingsrätten att de bolagsstämmobeslut som hade fattats utgjorde nulliteter (med som tingsrätten uttryckte saken obegränsad klanderfrist) enligt 7 kap. 51 § andra stycket 3 ABL och att felen fick anses ha haft betydelse för stämmobeslutens utgång. Besluten upphävdes därför. Hovrätten kom överraskande fram till att det saknades skäl att tillämpa bestämmelsen i 7 kap. 50 § 2 ABL analogt på fall där en aktieägare obehörigen hade avförts ur aktieboken och avvisade Aktieförvärvarens talan med undanröjande av tingsrättens dom.