Närliggande

7.I avsaknad av en författningsdomstol är den möjlighet till domstolsprövning som tillhandahålls i Sverige en prejudiciell prövning av den nationella bestämmelsernas förenlighet med de unionsrättsliga reglerna inom ramen för en skadeståndstalan mot staten. Det kan därmed framstå som att den enskilde åtnjuter ett förhållandevis svagt rättsskydd här. Mot detta ska emellertid ställas att det i Sverige inte uppställs någon talerättsbegränsning för den som påstår sig ha ett skadeståndsanspråk mot staten. I Sverige prövas detta som en del av saken; om det när målet prövas i sak visar sig att de nationella bestämmelserna inte kommer i konflikt med unionsrätten, eller om så är fallet men sökanden inte kan anses ha påverkats direkt av överträdelsen eller styrkt sin skada, ogillas talan. Här skiljer sig Sverige sig från många andra medlemsstater där den enskilde för att få sin talan upptagen till sakprövning uppställer ett krav på att den enskilde visar att denne är direkt och personligen berörd. I Sverige balanseras den till synes obegränsade rätten att föra skadeståndstalan av regeringsformens överordnade förbud mot abstrakt normprövning (11 kap. 14 § regeringsformen). Detta innebär att rättegångsbalkens regel som tillåter fastställelsetalan i vissa fall — 13 kap. 2 § — inte kan ges en tolkning som innebär att en talan som innefattar abstrakt normprövning tillåts. När ett påstående om en överträdelse av unionsrätten kan prövas prejudiciellt inom ramen för en talan om skadestånd kommer det inte i konflikt med unionsrätten att upprätthålla regeringsformens förbud mot abstrakt normprövning genom att i vissa fall inte tillåta fastställelsetalan. Detta framgår av EUdomstolens och Högsta domstolens avgöranden i Unibet-målet.s. 121