Stycket

75.I NJA 2012 s. 115 hade den dömde förvärvat 350 gram MDMA (ecstasy) i överlåtelsesyfte, varav han förvarat drygt 300 gram, överlåtit minst 50 gram och bjudit ut 6–7 gram samt innehaft drygt 4 gram amfetamin och därtill försökt förvärva narkotika för eget bruk. Beträffande relationen i farlighetshänseende mellan MDMA (ecstasy) och amfetamin uttalade Högsta domstolen att det saknas hållfast stöd för att anse skillnaden vara mer än begränsad. De gärningar som avsåg MDMA ansågs böra bedömas som ett brott. Brottet hade begåtts inom ramen för en organiserad narkotikahandel vilket den tilltalade hade full insikt om. Hans roll var av avgörande betydelse för att narkotikahandeln skulle fungera. Handeln ägde rum via internet och var ägnad att leda till omfattande spridning av narkotika och delaktigheten skedde i syfte att tjäna pengar. Även om det inte rörde sig om det allvarligaste slaget av organiserad narkotikahandel ansågs brottet ändå vara så allvarligt att det var att bedöma som grovt narkotikabrott. Straffvärdet bedömdes motsvara tre års fängelse. I rättsfallet uttalar Högsta domstolen den i och för sig ganska självklara slutsatsen att den mer nyanserade tillämpning som följer av bl.a. ”Mefedrondomen” NJA 2011 s. 357 omfattar samtliga narkotiska preparat när det gäller grova brott.s. 1070