Närliggande

8.I NJA 1991 s. 720 ansåg Högsta domstolen att övervägande skäl talade för att en innehavare av fjärrvärmeanläggning bör bära ett strikt skadeståndsansvar för skador som orsakas av utsläpp från anläggningen. Verksamheten kunde förvisso inte betraktas som farlig men då det låg i sakens natur att risk för brott i rörsystemet och därav följande utsläpp av hett vatten aldrig helt kan undvikas, ansåg Högsta domstolen att situationen hade viss likhet med miljöskador. Med hänsyn till den utveckling som har skett på det grannelags- och miljöskaderättsliga området ansåg Högsta domstolen det följdriktigt att tillämpa ett strängt skadeståndsansvar, särskilt som det skulle stimulera till att öka anläggningarnas säkerhet. Från rättsteknisk synpunkt ansågs strikt ansvar vara att föredra framför att ställa upp särskilda aktsamhetskrav. Av vikt för utgången i målet var även att skador av aktuellt slag vanligen drabbar någon som direkt eller indirekt står i ett kontraktsförhållande till den som driver anläggningen.s. 681