Hirschfeldt, a.a., s. 261. Wersäll, a.a., s. 4, Hirschfeldt, a.a., s. 260. 8 Nergelius, Prejudikat(o)bundenhet inom den konstitutionella rätten — var ne bis in idem ett unikum?, SvJT 2017 s. 783. 9 Josefsson, Domstolarna och demokratin, SvJT 2015 s. 40, Nergelius, Domare på vift?, SvJT 2015 s. 85, Schmauch, Demokratiskt förankrad normkontroll efter grundlagsreformen? — Koherens, gällande rätt och skapande dömande, SvJT 2015 s. 521, Josefsson, Vad gör domstolars normkontroll legitim? — Slutreplik, SvJT 2015 s. 539. 10Europarättens grunder För svenska förhållanden se Bernitz och Kjellgren, , femte upplagan, s. 236 ff, Bernitz, Förhandsavgöranden av EU-domstolen — Svenska domstolars hållning och praxis (SIEPS 2010:2), s. 18 ff, och Bernitz, Förhandsavgöranden av EU-domstolen: Utvecklingen av svenska domstolars hållning och praxis 2010-2015 (SIEPS 2016:9), s. 19 ff. 11 De tre viktigaste formerna av talan vid EU-domstolen är förhandsavgöranden från nationella domstolar, direkt talan vid EU-domstolen och överklaganden från Tribunalen. Prejudikatbildningen inom unionsrätten sker i samtliga dessa mål. Viss prejudikatbildning sker även i Tribunalen, t.ex. när det gäller varumärkesrätten och konkurrensrätten. 12 Lenaerts, Maselis och Gutman, EU Procedural Law, s. 13. 13 ”Medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten.” 14 EU-domstolens Yttrande 1/09, EU:C:2011:123, p. 66. 15 Yttrande 1/09, p. 69. 16 Den s.k. Foto-Frost-doktrinen, efter EU-domstolens dom i mål 314/85, Foto-Frost mot Hauptzollamt Lübeck-Ost, EU:C:1987:452. Se Bernitz och Kjellgren, a.a., s. 234. 17 Lenaerts m.fl., a.a., s. 215. 18Cartesio EU-domstolens dom C-210/06 , EU:C:2008:723, p. 88. 19 EU-domstolens dom C-617/10 Åkerberg Fransson, EU:C:2013/105, p. 47. 20 Se bl.a. EU-domstolens dom C-160/14 Ferreira da Silva e Brito m.fl., EU:C:2015:565, p. 37, och C-136/12, Consiglio Nazionale dei Geologi och Autorità garante della concorrenza e del mercato, EU:C:2013:489, p. 25. 21 EU-domstolens dom C-99/00 Lyckeskog, EU:C:2002:329, p. 16. 22 Cartesio, p. 75–79, med vidare hänvisningar till Lyckeskog, p. 76. 23 EU-domstolens dom C-3/16 Aquino, EU:C:2017:209, p. 42. 24 EU-domstolens dom 283/81 Cilfit, EU:C:1982:335. Se även Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 38, och Åkerberg Fransson, p. 47. 25 EU-domstolens dom C-379/15 Association France Nature Environnement, EU:C:2016:603, p. 48. 26 Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 39, Association France Nature Environnement, p. 50, och EU-domstolens dom C-495/03 Intermodal Transports, EU:C:2005:552, p. 33. 27 Association France Nature Environnement, p. 49. 28 Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 40, och Intermodal Transports, p. 37. 29Association France Nature Environnement , p. 51 30 Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 41–42. 31 Ferreira da Silva e Brito m.fl., p. 44. Målet gällde tolkningen av begreppet ”överlåtelse av verksamhet” i direktiv 2001/23/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter. 32 En fråga som inte ska behandlas vidare här, är statens skadeståndsansvar när en domstol som dömer i sista instans underlåter att begära förhandsavgörande och därmed ger upphov till en ekonomisk skada eller förlust. 33 Aquino, p. 44. 34 Aquino, p. 56. 35 Aquino, p. 45. 36 Lag (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol, som trädde i kraft den 1 juli 2007. Undantag finns bl.a. i 54 kap. 9 § RB avseende justitiekanslern och justitieombudsmannen. Undantagen ska inte behandlas vidare här. 38Processen i hovrätt och Högsta domstolen — Rättegång VI Welamson och Munck, , sjätte upplagan, s. 151. von Essen, Förvaltningsprocesslagen (10 maj 2018, Zeteo), kommentaren till 36 §. Se dock kammarrättens resonemang i RÅ 2000 not. 177. 40 von Essen, a.a.. 41 3 § lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar. 42 Umeå, Östersunds, Nacka, Växjö och Vänersborgs tingsrätter. Se 1 § förordning (2010:984) om mark- och miljödomstolarnas domsområden. 43 Prop. 2009/10:215 s. 209. 44 MÖD 2016:31. 45 A. prop. s. 180. 46 A. prop. s. 180. 47 A. prop. s. 180 ff. 48 EU-domstolens dom C-470/16 North East Pylon Pressure Campaign och Sheehy, EU:C:2018:185, p. 55. 49 1 kap. 4 § lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar. 50 Prop. 2015/16:57 s. 290. 51 A. prop. s. 290. 52 Se t.ex. a. prop. s. 115–117 (patent- och växtförädlingsrätten), s. 120 (konkurrensrätten) och s. 125 (upphandling). 53 A. prop. s. 159. 54 A. prop. s. 287. 55 Den mest grundläggande är rätten till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 19 FEU och artikel 47 i EU-stadgan. 56 EU-domstolens dom C-74/14 Eturas m.fl., EU:C:2016:42, p. 35. 57 Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Luleå är migrationsdomstolar. Se 6 § förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. 58 Prop. 2004/05:170. 59 MIG 2007:51. Det finns dock inga tecken på att domstolen har tagit ställning till de krav som följer av Ferreira och Association France Nature Environnement. 60 Aquino, p. 48. AD 1997:69, AD 1999:103, AD 2002:15, AD 2005:59 (det s.k. Laval-målet), AD 2012:10, AD 2014:69 och AD 2016:38. SIEPS 2016:9 s. 62.
Hänvisas från p. 14 (s. 658)
1.Av rådgivaren M Ss. 658
2.Det har i olika sammanhang påpekats att prejudikat behövs när det gällers. 658
3.”unionsrättsliga frågor”. Den här artikeln tittar på prejudikatdispens is. 658
4.våra högsta domstolar och hur den förhåller sig till några avgöranden fråns. 658
5.EU-domstolen angående skyldigheten att begära förhandsavgörande.s. 658
6.Rättsutvecklingen visar att det inte längre är tillräckligt att bara tillämpas. 658
7.Cilfit-kriterierna när dispensfrågan prövas för att avgöra om målet skas. 658
8.hänskjutas till EU-domstolen. Slutsatsen är att det finns goda förutsätt-s. 658
9.ningar att bättre integrera europarättslig prejudikatbildning i domstolar-s. 658
10.nas löpande verksamhet, främst vid dispensprövning inför prövningstill-s. 658
11.stånd. En förutsättning för att detta ska ske är att lagstiftare, underrätters. 658
12.och överrätter ser EU-domstolen som den huvudsakliga prejudikatinstansens. 658
13.i dessa sammanhang, tillsammans med bl.a. Högsta domstolen och Högstas. 658
14.förvaltningsdomstolen, som spelar en annan roll i vårt rättsväsende. 1 Inledning — behovet av en enhetlig unionsrättslig prejudikatbildning Året 2017 inleddes och avslutades med diskussioner om prejudikatbildningen i svenska domstolar. I SvJT 2017 s. 1 väckte Fredrik Wersäll frågan om en gemensam högsta domstol för att säkerställa en enhetlig prejudikatbildning bl.a. inom det ”EU-rättsliga området”. Den 1 juli 2017 trädde en lagändring i kraft som tillåter korsvis tjänstgöring i de högsta domstolarna. Lagändringen syftar till att främja ett utbyte av sakkunskap och erfarenheter inom rättsområden som berör båda domstolsslagen, t.ex. ”europarättsliga frågor”. I SvJT 2017 s. 260 presenterade Johan Hirschfeldt en skiss på hur detta kan främja en ökad enhetlighet när det gäller utövandet av den högsta domsmakten. Lämplig måltyp för en sammansatt högsta instans vore enligt Hirschfeldt ”mål av konstitutionell betydelse som gäller våra grundlagar, EU-rätten och Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna”. Diskussionen kring behovet av ökad enhetlighet när det gäller prejudikatbildningen har dock hittills inte tagit någon större hänsyn till EU-domstolens plats i den svenska instansordningen. Det gäller även för Joakim Nergelius analys av rättsutvecklingen avseende ne bis in idem, som avrundade årgången 2017 i SvJT 2017 s. 783. Även om Nergelius delvis analyserar unionsrättens roll i prejudikatbildningen, fokuserar han på prejudikatbundenhet snarare än på prejudikatbildningsfrågan.s. 658
15.Diskussionen om en enhetlig prejudikatbildning tangerar frågor om rättens koherens och hur rättsväsendet lämpligast bör organiseras för att säkerställa likheten inför lagen och för att minska risken för att rättstillämpningen framstår som godtycklig. Diskussionen i SvJT under 2017 utgjorde delvis en konkretisering av den mer abstrakta diskussion som fördes om koherens i dömandet i SvJT kort dessförinnan. Där efterlystes — om än i generella ordalag — en mer systematisk ansats i prejudikatbildningen i konstitutionella frågor, för att säkerställa normkontrollens legitimitet.s. 659
16.Den 22 maj 2018 besökte representanter för EU-domstolen Stockholm. Domstolens ordförande Koen Lenaerts beskrev EU-domstolens prejudikatbildning som ett brobygge: ”en sten i taget”. Ofta utgörs grunden till dessa ”stenar” av en begäran om förhandsavgörande från en domstol i en medlemsstat. Syftet med den här artikeln är att bidra med en inledande analys av de unionsrättsliga aspekterna av prejudikatbildningen inom ramen för den befintliga svenska instansordningen. Först presenteras ramarna för EU-domstolens prejudikatbildning och rättsutvecklingen i korthet, främst vidareutvecklingen av de s.k. Cilfit-kriterierna i EU-domstolens rättspraxis. Därefter ges en kortfattad överblick över den svenska instansordningen och hur EU-domstolen som prejudikatinstans skulle kunna integreras i den svenska instansordningen på ett enhetligt sätt.s. 659