67.Om vi sedan går över till den andra meningen i det ovan citerade prövningssteget så är det enligt min mening en självklar utgångspunkt att intresset av att ha en lagreglering som möjliggör den aktuella tillämpningen erhålls genom den där angivna sammanvägningen. Ändamål som föranlett regleringen är som framgått i avsnitt 8.2 det enda godtagbara motivet för en begränsande tillämpning och att intresset för sådan huvudsakligen påverkas av hur angeläget det ändamålet är samt av det bidrag i den riktningen som möjligheten till tillämpning skulle ge framstår som närmast självklart. Därutöver är dock sannolikheten att ändamålet faktiskt tillgodoses genom tilllämpning något som måste beaktas i en viss typ av fall. När den aktuella begränsande regleringen är retrospektiv och den ändamålsfrämjande effekten är helt eller nästan helt systematisk, såsom är fallet med straffstadganden, så är uppskattningen av den ändamålsfrämjande effekten ofta närmast oberoende av den omedelbara konsekvensen av tillämpning i det enskilda fallet. Men när det gäller begränsande prospektiva regleringar, framför allt förvaltningsrättsliga sådana som syftar till att påverka ett pågående skeende genom ingrepp gentemot enskilda, så kan det uppkomma situationer där tilllämpning förvisso anses ändamålsenlig men där sannolikheten för att ändamålet tillgodoses i mer än obetydlig grad trots allt är låg. Detta minskar rimligen intresset av tillämpning och visar att sammanvägningen av ändamålets angelägenhet och det eventuella bidraget i denna typ av fall måste ses i ljuset av sannolikheten för att relevant ändamålsfrämjande effekt alls uppnås. Som exempel kan en återkoppling till HFD:s bedömning i HFD 2016 ref. 44 göras — hur hade den sett ut om den enskilde varit avviken i 5 år istället för 20? Utifrån det resonemang som HFD förde så bedömer jag det som troligt att begränsande tillämpning då skulle ansetts ändamålsenlig, något som dock inte rimligen kan innebära att sannolikheten för att bakomliggande ändamål alls främjas blir irrelevant i den intresseavvägning som görs vid bedömningen av strikt proportionalitet.s. 611
Citat i kontext
Stycket
Citerar