Jfr RÅ 2009 ref. 73. Observera dock att den ”fullständiga” prövning som jag syftar på i flera högst väsentliga avseenden skiljer sig från den proportionalitetsprövning som sker enligt RF 2:21, bl.a. till följd av hur legalitetskravet vid myndigheters maktutövning begränsar de alternativ som kan övervägas och de särskilda begränsningar som följer med rättstillämparens roll i prövningen gentemot RF 2:21 — jfr med not 155 och 156 ovan och utvecklingen av stegen vid prövning mot proportionalitetskravet som följer i avsnitt 8 (del III).
Hänvisas från p. 58 (s. 406)
58.portionalitetsprövning. Ovan har tre rättsprinciper sagts ligga till grund för den subkonstitutionella proportionalitetsprövningen. Men hur beskriver detta eller, beroende på synsätt, påverkar detta prövningen? Ett välkänt sätt att ”ringa in” begreppet rättsprincip som utvecklats av den amerikanske rättsteoretikern Ronald Dworkin och som tycks ha vunnit viss acceptans i Sverige tar avstamp i skiljelinjen gentemot begreppet rättsregel. Enligt detta synsätt är rättsregler rättsliga normer som är tillämpliga på ett allt-eller-inget vis, de är antingen tillämpliga varpå den rättsföljd som föreskrivs måste accepteras eller inte tillämpliga varpå de inte påverkar utgången alls. En konflikt mellan två rättsregler som båda tycks vara tillämpliga avgörs därmed genom särskilda derogationssatser. Rättsprinciper däremot, är enligt Dworkin de rättsliga normer som utgör mer eller mindre starka skäl för en viss utgång eller med viss styrka pekar i en riktning. Till skillnad mot rättsregler så löses en situation där helt eller delvis motstående rättsprinciper gör sig gällande genom en avvägning där hänsyn tas till respektive princips vikt.s. 406