Studien genomfördes i Andreas Korths-Aspegrens examensarbete på juristprogrammet vid Lunds universitet, med Christian Dahlman som handledare. Se Korths-Aspegren Förtroendebevisning i mål om våldtäkt och i mål om olaga hot, Lunds universitet, 2017. https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/ 8909095. 1 2 Södertörns tingsrätt, Uddevalla tingsrätt, Hässleholms tingsrätt, Västmanlands tingsrätt, Hudiksvalls tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Gävle tingsrätt, Blekinge tingsrätt, Östersunds tingsrätt och Malmö tingsrätt. 1 3 I våldtäktsmålen var målsäganden kvinna i 18 fall (90%) och man i 2 fall (10%). I målen om olaga hot var målsäganden kvinna i 31 fall (62%) och man i 19 fall (38%). Dom i Södertörns tingsrätt 2015-07-06, B 1303-15, s. 6. 15 Dom i Hässleholms tingsrätt 2015-05-05, B 318-15, s. 10f. 16 Dom i Hudiksvalls tingsrätt 2015-04-14, B-280-15, s. 10. 17 Dom i Södertörns tingsrätt 2016-05-09, B 17016-15, s. 13. 1 8 Dom i Södertörns tingsrätt 2015-06-02, B 5431-15, s. 6. 19 Dom i Uddevalla tingsrätt 2016-03-16, B 1621-14, s. 4. 20 Dom i Västmanlands tingsrätt, 2015-10-12, B 3175-15, s. 6. 2 1Michigan Law Review Se t.ex. Lempert ”Modelling Evidence”, , 1977, Bender, Nack & Treuer Tatsachenfeststellung vor Gericht, 3:e uppl., Beck, München, 2007, och Eide Bevisvurdering – Usikkerhet og Sannsynlighet, Cappellen Damm, Oslo, 2016. Beviskraft är inte samma sak som det Per Olof Ekelöf kallade bevisvärde, men fångar bättre vad domare menar när de talar om styrkan hos bevisning. Det är till och med så, att termen ”bevisvärde” används av domare på ett sätt som stämmer bättre med definitionen av beviskraft än med Ekelöfs definition av bevisvärde. 2 2 Se t.ex. Kaplan “Decision Theory and the Factfinding Process”, Stanford Law Review, 1968, och Cheng ”Reconceptualizing the Burden of Proof”, Yale Law Journal, 2013. https://www.bra.se/download/18.358de3051533ffea5ea7ea64/14594091059 15/Sammanfattning_anmalda_2015.pdf 24 https://www.bra.se/download/18.5484e1ab15ad731149e3a81c/1490859029 793/Sammanfattning_anmalda_2016.pdf Se t.ex. Gregow “Några synpunkter på frågan om bevisprövning och bevisvärdering i mål om sexuella övergrepp mot barn”, SvJT 1996 s. 518. 26 Fisher, Brewer & Mitchell ”The Relation between Consistency and Accuracy of Eyewitness Testimony” i Bull m.fl. (red.) Handbook of Psychology and Investigative Interviewing, Wiley, Chichester, 2009, s. 121ff. 2 7 NJA 2017 s. 316 I & II. 28 Förutsatt att den aktuella framtoningen är ungefär lika vanlig hos målsägande som talar sanning jämfört med målsägande som ljuger. Detta är ett rimligt antagande eftersom målsägande som ljuger kan antas vinnlägga sig om att ha samma framtoning som de som talar sanning. 29 Se Strömwall & Granhag ”How to Detect Deception? Arresting the Beliefs of Police Officers, Prosecutors and Judges”, Psychology, Crime and Law, vol. 9, 2003, och Bond & DePaulo ”Accuracy of Deception Judgments”, Personality and Social Psychology Review, 2006. 3 0SvJT 2006 s. 982 Cars “Justitiekanslern och rättssäkerheten”, . 31 Sandgren ”Nytt organ för oskyldiga”, Svenska Dagbladet, 2006-06-22. http://www.svd.se/nytt-organ-for-oskyldiga 32 Se t.ex. Gregow “Några synpunkter på frågan om bevisprövning och bevisvärdering i mål om sexuella övergrepp mot barn”, SvJT 1996 s. 510 f, och Träskman ”Rimligt eller inget rimligt tviviel” i Kleineman m.fl. (red.) Festskrift till Lars Heuman, Jure, Stockholm, 2008, s. 503. 33 Se t.ex. Cars ”Justitiekanslern och rättssäkerheten” SvJT 2006 s. 982. 34 Bolding ”Sannolikhet och bevisvärdering i brottmål”, SvJT 1953 s. 314, och Bolding Går det att bevisa?, Norstedts, Stockholm, 1989, s. 113. 3 5 Diesen Bevisprövning i brottmål, 2:a uppl., Norstedts, 2015, s. 158. 36 Jfr. Axberger m.fl. Felaktigt dömda – Rapport från JK:s rättssäkerhetsprojekt, Justitiekanslern, 2006, s. 485.
Hänvisas från p. 6 (s. 329)
6.I de flesta fall är emellertid en trovärdig målsägandeberättelse i kombination med stödbevisning om målsägandens agerande tillräckligt för att den tilltalade skall bli fälld för våldtäkt. Vi har genomfört en kvantitativ studie av rättspraxis som vi presenterar i avsnitt 2 av denna artikel. I våldtäktsmål där den tilltalade nekar till gärningen och åklagarens bevisning enbart består av målsägandens berättelse och stödbevisning om målsägandens agerande, döms den tilltalade i 90% av fallen. Utifrån detta skulle man kunna tro att stödbevisning om målsägandens agerande spelar en viktig roll i alla typer av mål där ord står mot ord, men så är inte fallet. Vår studie innehåller också en jämförelse med mål där den tilltalade står åtalad för olaga hot. Det handlar om hot i hemmet mot en partner, barn eller syskon, men också om hot på offentliga platser, t.ex. krogmiljö eller parkeringsplats. I mål om olaga hot där, precis som i våldtäktsfallen, den tilltalade nekar till gärningen och åklagarens bevisning enbart består av målsägandens berättelse och stödbevisning om målsägandens agerande med anledning av händelsen, dömdes den tilltalade för olaga hot i endast 18% av fallen.s. 329