Se t.ex. Andersson J. & Pehrson, L., Likhetsprincipen och generalklausulerna i Svernlöv, C. (red.), Aktiebolagslagens minoritetsskydd, Stockholm Centre for Commercial Law, skriftserie nr 7, s. 109 ff. på s. 133 ff. samt bl.a. rättsfallen NJA 1977 s. 393; NJA 1989 s. 751; NJA 2009 s. 550 och Svea hovrätts dom den 23 maj 2015 i mål T 6909-14. I sistnämnda mål, som rörde klander av ett stämmobeslut, förde tingsrätten ett relativt utförligt resonemang angående innebörden av likhetsprincipen och begreppet sakliga skäl. Domstolen konstaterade också att om käranden lyckas visa att ett beslut strider mot likhetsprincipen övergår bevisbördan för att det förelegat sakliga skäl till svaranden, dvs. bolaget/föreningen (se s. 17). Tingsrättens dom fastställdes av Svea hovrätt. Annan uppfattning Nerep, E., Om generalklausulerna och likhetsprincipen i aktiebolagslagen, Festskrift till Lars Pehrson, Stockholm 2016, s. 287 ff. på s. 291. Se också för norsk rätt Aarbakke m.fl., Aksjeloven og allmennaksjeloven, s. 227 med följdhänvisningar. Jfr dock Nerep, E., Aktiebolagsrättslig analys — Ett tvärsnitt av nyckelfrågor, Stockholm 2003, s. 290 ff.
Hänvisas från p. 3 (s. 283)
3.Principal-agent-teorin behandlar det s.k. principal-agent-problemet. I en vidare bemärkelse uppkommer principal-agent-problemet så snart någons, principalens, välstånd är beroende av åtgärder vidtagna av en annan part, agenten. Principal-agent-problemet innebär att agenten kan gynna sina egna intressen på bekostnad av principalens. Den kostnad som därigenom uppkommer för principalen kallas agentkostnad. Kärnan i principal-agent-problemet är att agenten har ett informationsövertag och därtill kontroll över bolagets verksamhet. 5.1.2 Likhetsprincipen och generalklausulen Likhetsprincipen i 4 kap. 1 § ABL och generalklausulen i 7 kap. 47 § ABL är bestämmelser som kan sägas ge uttryck för en viss, begränsad lojalitetsplikt. Likhetsprincipen innebär i korthet att alla aktier har lika rätt i bolaget. Undantag kan dock gälla enligt vad som framgår av 4 kap. 2–4 §§ ABL. Bolagsordningen får sålunda innehålla en reglering av innebörd att aktierna ska ha olika rätt till andel i vinst m.m., eller att de ska ha olika röstvärde. Det är dock noga reglerat i de angivna paragraferna hur dessa skillnader får utformas och vilka begränsningar som gäller. Utöver de i lag angivna begränsningarna följer av praxis och viss doktrin att undantag i vissa fall även kan göras om det föreligger sakliga, eller företagsekonomiskt försvarbara skäl.s. 283