Stycket

15.Ett aktiebolagsrättsligt fall som kan illustrera det sagda är NJA 1990 s. 286. I målet hade aktieägarna i ett fastighetsbolag väckt talan mot sitt revisionsbolag för brister i den utförda revisionen. Som processförutsättning förutsattes enligt 1975 års lag att bolagsstämman hade biträtt förslag om anställande av skadeståndstalan. I stämmoprotokollet stod att läsa att ”Förslag till åtgärder, innefattande bl a (…), samt skadeståndskrav mot revisorerna för bolaget” hade biträtts av bolagsstämman. Tingsrätten menade att det av ordalydelsen i protokollen inte kunde utläsas att bolagsstämmans beslut avsåg att väcka talan mot revisorerna. Följaktligen ansågs inte processförutsättningen i lagen vara uppfylld. Hovrätten fastställde tingsrättens dom och menade att det av protokollet tydligt måste framgå att det är frågan om inledande av en rättegång som aktieägarna tagit ställning till. Högsta domstolen hade därefter anledning att ta ställning till om annan bevisning skulle kunna accepteras istället för det otillräckligt utformade protokollet, vilket ansågs vara fallet och målet återförvisades till tidigare instans Rättsfallet utgör således ett gott exempel på kostnader för indirekta rättsliga krav för att avvika från dispositiv rätt. Domstolarna underkände den lydelse aktieägarna valt och ställde högre krav på protokollets tydlighet. Från aktieägares sida innebär sådana tydlighetskrav att de på förhand måste identifiera kravet och förstå dess innebörd för att därefter på ett korrekt sätt kunna uppfylla det. Detta är förenat med kostnader. 3.6 Psykologiska orsaker Ovan diskuteras ekonomiska anledningar till varför parter väljer att inte frångå dispositiva lagregler trots att andra lösningar skulle passa deras företagsspecifika behov bättre. I detta avsnitt framhålls avslutningsvis några psykologiska orsakar som verkar i samma riktning baserat den s.k. status quo-tendensen.s. 17