1.Om jag förstår Patrik Schöldström rätt menar han att Trygghetsbolagets talan skulle ha ogillats därför att bolagets yrkande inte gick ihop med dess grund. Grunden avsåg nämligen ”fullgörelse av en avtalad prestation”, medan yrkandet avsåg ”fullgörelse av en annan prestation än den avtalade” (citat från Schöldströms text).s. 835
2.Enligt HD hade Trygghetsbolaget rätt att bli utlöst av garanterna därför att bolaget hade övertagit det emitterande bolagets skadeståndsanspråk mot dessa personer. Skadan motsvarade enligt HD det belopp som garanterna var skyldiga att tillskjuta med avdrag för värdet av de aktier som skulle ha tecknats. Det var också detta som Trygghetsbolaget krävde i målet, även om man som framgått inte talade om skadestånd eller skada.s. 835
3.Jag tycker att det hade varit orimligt att ogilla talan på grund av bristande överensstämmelse mellan yrkande och grund. Parterna var överens om vad Trygghetsbolagets anspråk avsåg, nämligen att få ut det belopp som garanterna skulle ha tillskjutit mot att Trygghetsbolaget överlämnade aktierna. De var också i allt väsentligt överens om vad som hade inträffat, och Trygghetsbolaget hade åberopat alla de rättsligt relevanta omständigheterna. Huruvida den prestation som Trygghetsbolaget ansåg sig ha rätt till var ”den avtalade” eller inte kan då inte rimligen tillmätas en sådan betydelse som Schöldström hävdar.s. 835
4.Det processrättsliga problem som fanns med HD:s avgörande var i stället det som HD kritiserade i det resningsmål som så småningom följde (beslut den 19 april 2017 i mål Ö 5886-16). I det avgörandet ansåg HD att det var fel att parterna inte gavs tillfälle att lämna synpunkter på den rättsfråga som hade väckts i HD. Det hade, enligt HD i resningsmålet, funnits anledning att låta parterna framföra sin uppfattning om hur HD ansåg att kärandebolagets talan ”kunde uttryckas”, och över de följdfrågor som det kunde ge upphov till. Men det var, något förenklat, inte fel i sådan grad att domen kunde rivas upp.s. 836