Restriktiviteten kommer inte bara till uttryck i de olika reglerna utan betraktas understundom även som en allmän värdering i skadeståndsrätten. Se t.ex. NJA 2014 s. 272 (BDO-målet), st. 16 och 17, där skadeståndslagens huvudregel med ett krav på brott är ett uttryck, snarare än en förutsättning, för rättsordningens restriktiva inställning vad gäller rätten till ersättning för ren förmögenhetsskada i utomobligatoriska fall. HD hänför sig härvid till det rättspolitiska dammluckeargumentet, eller the Floodgate-argument, som ofta anförs i dessa situationer. Se vidare nedan, n. 13.
Hänvisas från p. 2 (s. 820)
1.Genom skadeståndslagen (1972:207; SkL) introducerades begreppet ren förmögenhetsskada i svensk civilrätt. Ren förmögenhetsskada är den enda skadetyp som har en definition i lagen. I 1 kap. 2 § stadgas att en ren förmögenhetsskada är en ekonomisk skada som inte står i samband med en person- eller sakskada. En ren förmögenhetsskada är således en fristående ekonomisk skada. Kategorin rymmer därmed vissa av den kommersiella skadeståndsrättens centrala frågeställningar.s. 820
2.Enligt skadeståndslagen kan ren förmögenhetsskada enligt huvudregeln bara ersättas om den orsakats genom ett brott (2 kap. 2 §). I lagen finns dock undantag, det allmännas skadevållande genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning eller genom felaktiga upplysningar eller råd i vissa fall (3 kap. 2 och 3 §§). Men med undantag för det allmännas ansvar inskränker sig skadeståndslagen till de brottsligt orsakade rena förmögenhetsskadorna. Den allmänna skadeståndsrättsliga lagstiftningen är alltså härvidlag restriktiv.s. 820
3.Ett ämne som har varit föremål för särskild diskussion när det gäller denna skadetyp har varit möjligheten att erhålla skadestånd utanför skadeståndslagens regelverk. Redan i propositionen görs det klart att avsikten inte var att regleringen av ren förmögenhetsskada skulle utgöra ett hinder mot en rättsutveckling genom framför allt Högsta domstolens (HD) rättsbildande verksamhet. Det finns således flera situationer då ren förmögenhetsskada ersätts även utan att något brott behöver föreligga.s. 821
4.Genom en serie avgöranden från HD har det klarlagts att skadestånd kan utgå enligt allmänna rättsprinciper och vissa typfall har utkristalliserats. Rättsläget har emellertid, genom senare tids praxis, omstrukturerats. Typfallen har tagit sig nya former. I förevarande uppsats presenteras mot denna bakgrund först två huvudkategorier för när ren förmögenhetsskada kan ersättas i utomkontraktuella situationer utan särskilt lagstöd. Dessa kategorier har vuxit fram genom prejudikat från HD. De två huvudkategorierna kompletteras med en tredje grupp av fall, som inte har samma generella betydelse men som ändå utgör en förhållandevis distinkt kategori. Detta tredje fack har en fast förankring i svensk civilrätt men av systematiska skäl, eller kanske snarare gammal vana, brukar det inte tas upp i utomobligatoriska sammanhang. Därefter följer några korta reflektioner kring ett antal andra situationer som kanske, men i så fall inte utan svårighet, kan inordnas i någon av de kategorier som presenteras.s. 821
5.Syftet med nedanstående reflektioner är således att ge ett bidrag till systematiken på området. Närmare bestämt så är det ansvarsgrundssystematiken som är föremål för dessa reflektioner. När kan ett ansvar för ren förmögenhetsskada uppkomma utan stöd av avtal eller lag?s. 822