Närliggande

10.2 kap. 23 § regeringsformen tillåter en begränsning av yttrandefriheten i näringsverksamhet utan hänvisning till proportionalitetsprincipen. Endast ordalydelsen tillåter att yttrandefriheten får begränsas utan att några hänsyn måste tas. Det finns dock anledning att vara försiktig. NJA 1999 s. 749 ger vid handen att det inte finns någon presumtion för att alla blandade yttranden ska vara skyddade bara för att de innehåller yttranden av opinionsbildande karaktär. Detta förklarar erinran i 2 kap. 23 § andra stycket regeringsformen att vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Bestämmelsen bekräftar grundantagandet att yttrandefriheten i näringsverksamhet inte går att likställa med opinionsbildning. Precis som Dan Hanqvist konstaterar kommer kreditbetyg i det närmaste utan undantag att vara yttranden i näringsverksamhet. Det finns således ett betydande utrymme för lagstiftaren att begränsa yttrandefriheten genom att reglera innehållet i kreditbetygen utan att behöva ta hänsyn till de krav som ställs i 2 kap. 20 § regeringsformen.s. 45