NJA 1994 s. 657, RÅ 1995 ref. 58, RÅ 1997 ref. 65, NJA 2001 s. 22.
Hänvisas från p. 4 (s. 261)
1.Fredrik Wersäll har nämnt två målområden, det ena principiellt, mål om lagprövning, och det andra materiellt, EU-rättsliga mål. Det är lätt att gå vidare och formulera ett något mer omfattande område: mål av konstitutionell betydelse som gäller våra grundlagar, EU-rätten och Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.s. 261
2.Det kan noteras att regeringen i lagrådsremissen också fört in ”rättsområden som berör båda domstolarna och frågor om skattetilllägg.” Till detta senare kan naturligt nog föras frågor som rör andra administrativa sanktionsavgifter än skattetillägg och frågorna om dubbelbestraffning. Det finns alltså andra måltyper än de konstitutionella som här är av intresse, såsom tvistemål och brottmål hos Högsta domstolen där t.ex. skatterättslig eller allmänt förvaltningsrättslig expertis kan tillföra dömandet kvaliteter och vice versa mål hos Högsta förvaltningsdomstolen om t.ex. beskattning och tvångsvård etc. där civilrättslig eller straffrättslig expertis kan vara betydelsefull.s. 261
3.En systematisk genomgång av de båda domstolarnas avgöranden från senare år kan säkerligen fånga upp ytterligare mål och måltyper värda att diskutera i sammanhanget.s. 261
4.I min artikel Efter Stallknechtmålet — två färska fall från Högsta domstolen, i Regeringsrätten 100 år, 2009, s. 217, tog jag upp några rättsfall som gav tydliga exempel på frågor som gäller rättsområden som berör båda domstolarna. Här räcker det med att nämna rubrikerna på målen: Stallknecht, Lassagård och Fimgro. Fimgromålet följdes sedan av ett hovrättsavgörande. Där ansågs en förvaltningsdomstols lagakraftvunna dom angående återbetalning av arbetslöshetsersättning utgöra hinder mot prövning av en vid allmän domstol väckt fastställelsetalan avseende samma belopp. En först i målet vid allmän domstol framställd invändning om condictio indebiti ansågs omfattad av rättskraften av förvaltningsdomstolens dom.s. 261
5.Därefter anförde jag i artikeln: Härmed lade sig den akuta frågan om negativa kompetenskonflikter. Men att konkurrerande rättstvister och besläktade problem kan uppkomma i de båda domstolsslagen är fortfarande en realitet. Frågorna kring parallella förfaranden och ämnet ”En gemensam högsta domstol — lever frågan?” har tagits upp under senare år. Ett skäl till att saken behöver diskuteras är att den klassiska uppdelningen mellan civilrätt och förvaltningsrätt är under stark uppluckring. Det har inte minst att göra med utvecklingen på de infrastrukturella områdena (tele- och energimarknaderna m.m.) samt privatiseringar och regelförändringar på områden där verksamheten tidigare som regel skett i offentligrättslig form. Därefter behandlade jag till belysningen av detta i artikeln två ytterligare rättsfall från Högsta domstolen.s. 261
6.Det första gällde frågan om omfattningen av allmän domstols prövningsrätt i mål om återbetalning av arbetslöshetsersättning. Min kommentar: Det är enligt min mening mycket värdefullt att Högsta domstolen valde att markera: Ska målet prövas i allmän domstol, då ska det också prövas fullt ut i sak enligt gällande processordning.s. 262
7.Allmän domstol ska inte tjäna som någon sorts automatiskt verkande ”transportkompani” åt förvaltningsmyndigheter när dessa söker få exekutionstitel för sina krav. En sådan begränsad, ja ”snöpt”, funktion för en domstol bör inte accepteras. Den skulle kunna urholka både allmänhetens förtroende och tunna ut domarens korrekta rolluppfattning. I stället valde Högsta domstolen att tydligt klargöra att denna otillfredsställande situation var en fråga inte för rättstillämpningen utan för lagstiftaren att lösa. Därefter behandlades ett mål i Högsta domstolen om en kommuns krav på ”dagisavgift” trots strejk med målets grundfråga: Kan allmän domstol pröva målet? Här behandlade Högsta domstolen, liksom tidigare Regeringsrätten i ett annat mål, såväl förvaltningsrättsliga som civilrättsliga frågor angående förskoleområdet. Det nämndes att Högsta domstolen också behandlat ett mål med en talan om krav på återbetalning av barnomsorgsavgift på grund av brister i miljön på ”dagis” som äventyrade barnens hälsa. Där ansågs rättsförhållandet ha så pass starka civilrättsliga inslag att det förelåg ett ömsesidigt förpliktande avtal och att domstolen därmed skulle pröva målet.s. 262
8.Min diskussion och exemplifiering av mål och måltyper stannar här. Det ska noteras att lagrådsremissens lagförslag innehåller endast en öppen tillåtande regel om korsvis tjänstgöring utan angivande av några kriterier i sak. En bakgrund till den lösningen är troligen Högsta domstolens ledamöters remissynpunkt om att en mera detaljerad reglering av när och på vilket sätt utbyte ska ske är onödig och snarast skulle medföra komplikationer.s. 262
9.Jag återkommer till frågan i det följande.s. 262