Närliggande

5.HFD hänvisade inledningsvis till sitt avgörande i HFD 2014 ref. 23. Därefter konstaterades att det främsta skälet för omhändertagandet tycktes vara oro för kvinnans hälsa och ett behov av att hemlighålla hennes och barnens adress för mannen. Det framstod således som att behovet av att hemlighålla adressen var det primära skälet för beslutet om tvångsvård, inte tvärtom som lagstiftningen förutsatte. När det gällde förutsättningarna för vård fann domstolen att en risk för att mannen ifråga sökte upp kvinnan och de eventuella negativa konsekvenser som detta kunde få för kvinnans barn inte kunde anses som ett sådant annat förhållande i hemmet som utgör grund för ett vårdbehov.s. 222