1.En tidigare medlem i SvJT:s redaktion brukade säga att de fyra grundläggande rättskällorna i Sverige är SFS, NJA, SvJT och Malmströms Civilrätt. Detta var naturligtvis sagt med en rejäl portion humor. Det finns emellertid få som skulle ifrågasätta SvJT:s betydelse som rättskälla.s. 15
2.SvJT har haft en viktig roll bl.a. vad gäller rapporteringen av rättsfall. Att rapportera hovrättspraxis var ett av de viktigaste motiven till att tidningen grundades. Bakgrunden var nya begränsningar i möjligheten att fullfölja mål till Högsta domstolen, vilket ökade betydelsen av hovrätternas avgöranden. I SvJT:s första häfte 1916 konstaterade redaktionen som nämnts ovan att tidningen ”satt som en av sina huvudsakliga uppgifter att meddela referat av alla i juridiskt avseende mera intressanta rättsfall, som i sista instans avgjorts av rikets hovrätter”. Det kan noteras att redaktionen nämnde syftet att vara en ”hovrättstidning” före syftet att ”tillgodose behovet av en facktidskrift där teoretiska och praktiska jurister kunna framlägga sina tankar i juridiska spörsmål”. Rättsfallsreferaten från hovrätterna upptog under många år en inte obetydlig del av tidningen. Först 1953 flyttade referaten slutligt till en särskild avdelning med egen paginering, placerad i slutet av varje årsband. Den regelbundna rapporteringen av avgöranden från hovrätterna förekom i tidningen till och med 1980, samma år som Domstolsverket påbörjade publiceringen av Rättsfall från hovrätterna.s. 15
3.En annan rapportering avseende rättsfall är de periodiskt återkommande översikterna över svensk rättspraxis. De började publiceras 1936 och omfattar avseende vissa rättsområden praxis från och med slutet av 1920-talet. Stig Strömholm konstaterade i samband med att tidningen fyllde 70 år att en möjlighet att utnyttja utrymmet i tidningen vore att utöka de ”enligt alla läsarreaktioner högt skattade översikterna över svensk praxis”, SvJT 1986 s. 1. Praxissammanställningarna tycks även i dag vara mycket uppskattade bland läsarna och har en framskjuten plats i ”klickstatistiken” hos rättsdatabaserna Karnov och Zeteo.s. 15
4.Genom åren har olika avdelningar förekommit inom SvJT:s pärmar. Avdelningarna litteratur, aktuella spörsmål och notiser, som alla har sin motsvarighet i dag, fanns redan i det första häftet. Däremot är bl.a. avdelningarna för kortare meddelanden från främmande rätt och för översikter över innehållet i nordiska juridiska tidskrifter sedan länge insomnade. De temahäften som med jämna mellanrum i dag publiceras förekom även i tidigare upplagor. Exempelvis hade år 1931 ett helt häfte formen av en festskrift tillägnad professor Thyrén på hans 70-årsdag, SvJT 1936 s. 65. På liknande sätt ägnades häfte 5/6 2015, SvJT 2015 s. 369, åt en hyllning från Dag Victors kollegor med anledning av dennes 70-årsdag.s. 16
5.I Högsta domstolens (HD) avgöranden hänvisas inte sällan till artiklar som publicerats i SvJT. Ibland avser hänvisningarna mycket samtida artiklar som bara publicerats veckor eller någon månad före HD:s avgörande. Så var fallet till exempel i NJA 2011 s. 89 om bl.a. straffvärdebedömning vid misshandel, med hänvisningar till SvJT 2011 s. 71. Minst lika ofta sker hänvisningar till förhållandevis gamla artiklar. I två olika avgöranden i juni 2015 i mål nr T 5452-13 och Ö 5933-13 om fordran på grund av styrelseledamots medansvar respektive intervention hänvisade HD till artiklar från Hjalmar Karlgren från 1950-talet respektive Harry Guldberg från 1930-talet (SvJT 1956 s. 609 ff. och SvJT 1934 s. 121). Ibland har en enskild SvJT-artikel en särskilt tydlig betydelse för ett HD-avgörande. Detta var fallet i HD:s uppmärksammade avgörande i NJA 2011 s. 563 där uppsåtsbedömningarna vid självförvållat rus ändrades. I avgörandet hänvisar HD tre gånger till Strahls artikel Straffansvar vid rus från mitten av 1960-talet, SvJT 1965 s. 369.s. 16
6.Många artiklar som publicerats i SvJT har varit mer flitigt använda och citerade i underrättspraxis. Så var till exempel fallet med Martin Borgekes omfattande artikel Påföljdsbestämning i narkotikamål i SvJT 2013 s. 1 som sammanfattade den förändring av praxis som skett genom ett antal avgöranden från HD. En av de mest besökta artiklarna på webbsidan är Gustaf Almkvists och Niklas Elofssons artikel Rättegångskostnader i förenklade tvistemål, SvJT 2013 s. 150. Det är lätt att föreställa sig att många notarier söker handfast ledning i denna artikel när de får möjlighet att själva döma i förenklade tvistemål.s. 16
7.SvJT har i första hand varit en källa för svensk rätt, men under de senaste decennierna även för europarätten. Europarätten har förekommit bl.a. i de fram till nyligen återkommande översikterna över avgöranden från domstolarna i Luxemburg och Strasbourg samt kontinuerligt i enskilda artiklar med europarättslig vinkel. Därutöver har den nordiska rätten varit ett återkommande inslag. Men även artiklar från andra delar av världen publicerades förhållandevis tidigt, till exempel kunde man läsa om sovjetisk/rysk familjerätt, SvJT 1946 s. 803, polsk äktenskapslagstiftning, SvJT 1946 s. 805, rättslivet i Israel, SvJT 1950 s. 338 och ny etiopisk strafflag, SvJT 1960 s. 565.s. 16
8.I samband med tidningens 70-årsjubileum skrev Stig Strömholm att en genomgående strävan för tidskriften har varit att söka fånga upp den juridiska debatten, både i större rättspolitiska frågor och i mer detaljbetonade spörsmål. Detta gäller än i dag. Under årens lopp har flera uppmärksammade rättspolitiska debatter förts i tidningen, bl.a. pågår den diskussion som Fredrik Wersäll startade med artikeln En offensiv Högsta domstol. Några reflektioner kring HD:s rättsbildning än i dag. (SvJT 1986 s. 1 och 2014 s. 1)s. 17