Stycket

19.En betydelsefull förändring som skett under de senaste 30 åren, närmare bestämt år 1997, är att artiklarna har sammanfattande ingresser. Det finns också en annan förändring gentemot de tidigare nu närmare studerade årgångarna. I de tidigare inleddes varje häfte oftast med en längre uppsats, medan kortare artiklar och debattinlägg följde därefter. Nu kan ett häfte inledas med ett debattinlägg och mer omfattande artiklar komma längre fram. I första häftet finns således artiklar av Fredrik Wersäll: ”Extern adjunktion i överrätt” (ett svar på en artikel av Claes Sandgren och ett led i diskussionen om NJA 2014 s. 482), och Olle Abrahamsson och Henrik Jermsten: ”Myter och missförstånd om TF och YGL i ett EU-perspektiv — replik” (en debatt som samma författare hade inlett föregående år utifrån yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande och som hade föranlett synpunkter av Göran Lambertz och Magnus Schmauch; Schmauch återkom i ämnet senare under året). Längre in i häftet finns två längre uppsatser, Anders Ingvarson och Marcus Utterström: ”Tolkning av entreprenadavtal — det köprättsliga kontrollansvaret möter hindersbestämmelserna i AB 04” (som de senare under året följer upp med ”Högsta domstolens intåg i entreprenadrättens slutna rum) och Carl Josefsson: ”Domstolarna och demokratin. Något om syftet med grundläggande rättigheter, europeiseringens konsekvenser och aktivismens baksida”. Den artikeln kommenteras redan i nästa nummer av Joakim Nergelius under rubriken ”Domare på vift?” (varpå Josefsson svarar i häftet därefter) och nästa artikel är en kommentar av Claes Sandgren till Fredrik Wersälls nyss nämnda artikel. Bland uppsatser i det häftet kan nämnas Thomas Larue: ”Riksdagens tillkännagivanden till regeringen”. Christina Ramberg anmäler i artikelform Eric M. Runessons bok om licensavtal och Gustaf Almkvist Lars Holmgårds bok Notarietvistemål. Det tredje häftet inleds med ett diskussionsinlägg av Dag Victor under rubriken ”’Straffmätningsvärde’ och påföljdsval” och något senare följer Sara Hovstadius: ”Innehållskontroll av kommersiella meddelanden i bloggar”. I det fjärde häftet inleder Martin Borgeke med en replik på Dag Victors artikel om det s.k. straffmätningsvärdet, varpå följer en kommentar av Petter Asp till samma artikel. Därefter följer en uppsats av Lena Olsen om ”Näthat i form av hot. Några reflektioner kring elektroniska tjänsteleverantörers ansvar” och två uppsatser i anledning av betänkandet Lösöreköp och registerpant (SOU 2015:18), Patrik Lindskoug: ”Säkerhetsöverlåtelse — pant eller omsättningsköp” samt Dag Mattsson och Henrik Matz: ”Lösöreköp och registerpant”. Exemplen visar att nya tekniska fenomen kräver juridiska bedömningar liksom gamla juridiska frågor kräver nya bedömningar — frågan om traditionsprincipen återkommer senare under året i en artikel av fem författare. De nya tekniska fenomenen återkommer i en annan artikel: Jan Rosén och Claes Granmar: ”Länkning på internet — EU-domstolen i konflikt med internationell rätt”. Häfte 5–6 utgör ett temahäfte i anledning av Dag Victors 70-årsdag och fokuserar föga förvånande på straffrättsliga frågor. Följande häfte inleds med Mårten Schultz: ”Sambandsbedömningar och expertkunskap”, en artikel vars tema anknyter till de ”orsaksproblem” som Halvar Lech diskuterade år 1955, och därefter följer Mosa Sayed: ”Tvångsäktenskap och barnäktenskap — en analys av det svenska rättsläget”. Magnus Schmauch tar under rubriken ”Demokratiskt förankrad normkontroll efter grundlagsreformen? — Koherens, gällande rätt och skapande dömande” utifrån en läsning av Jürgen Habermas: Faktizität und Geltung upp den debatt om domstolarnas förändrade roll som Carl Josefsson hade inlett, varpå Carl Josefsson i samma häfte återkommer med en slutreplik. Det nordiska perspektivet finns med inte bara i Patrik Lindskougs analys av svensk och dansk sakrätt utan också i Björn Sandvik: ”Ren förmögenhetsskada eller allmän förmögenhetsskada? En jämförelse mellan finsk och svensk rätt”. En internationellrättslig och historisk fråga tas upp av Ove Bring: ”Recognition of the Armenian Holocaust and Its Legal Implications — 100 years later”, och Fredrik Bergman presenterar en banbrytande amerikansk dom: ”Obergefell v. Hodges. Domen som legaliserade samkönade äktenskap i USA”. Slutligen ska några domstolsanknutna uppsatser nämnas: Erik Sinander och Gustav Lindkvist: ”Ska svensk domstol utreda innehållet i utländsk rätt?”, Sebastian Scheiman: ”Prejudikats tidsmässiga tillämplighet” och Lars Heuman: ”Är avtalstolkning endast en rättslig verksamhet eller kräver den också bevisbedömningar?”.s. 845