1.När man går igenom hundra årgångar av SvJT från början till slut är det lätt att man missar de successiva förändringar som har skett. Om man i stället gör nedslag i årgångar med visst tidsmässigt mellanrum, framträder vissa skillnader desto tydligare. Jag har valt att göra nedslag år 1925, 1955, 1985 och 2015. Det är trettio år — vilket kanske kan sägas motsvara en juristgeneration — mellan varje årtal. År 1925 hade SvJT kommit igång ordentligt och årgången är representativ för mellankrigstiden. Årgången 1955 är representativ för folkhemstiden och det kalla krigets tid. Årgången 1985 är representativ för marknadsekonomins begynnande dominans och början till en politisk avspänning mellan öst och väst. År 2015 är den senaste fullständiga årgången av SvJT när detta skrivs — om den är representativ för en tidsperiod får framtiden utvisa. 2.1 År 1925: Mellankrigstid År 1925 leddes Sverige av en socialdemokratisk minoritetsregering, först till den 24 januari 1925 ledd av Hjalmar Branting och därefter av Rickard Sandler. Civilrättsprofessorn Östen Undén var utrikesminister i båda regeringarna. Hovrättsrådet Torsten Nothin var justitieminister, sedan blev han generaldirektör för Kungl. Lantmäteristyrelsen. Karl Schlyter var konsultativt statsråd i Sandlerministären. Hjalmar Branting avled senare under året och efterträddes som partiledare av Per Albin Hansson. AB Radiotjänst började med regelbundna sändningar. Ett stort ekumeniskt kyrkomöte hölls i Stockholm, lett av ärkebiskop Nathan Söderblom. Hitler publicerade ”Mein Kampf”.s. 838
2.År 1925 trädde också 1923 års lag om kvinnors behörighet att inneha statstjänst och annat allmänt uppdrag i kraft (den s.k. behörighetslagen). Kvinnor blev härmed likställda med män, utom när det gällde prästtjänster samt militära och civilmilitära tjänster. Beträffande domartjänsterna gjordes ett särskilt undantag, genom att regeringen bemyndigades meddela särskilda bestämmelser. I en ny domsagostadga infördes i 24 § en bestämmelse om vissa krav på erfarenhet för den notarie som skulle förordnas att hålla allmänt tingssammanträde. En del av den erfarenheten kunde för manliga notarier utgöras av ett halvt års tjänstgöring i hovrätt eller såsom ledamot i större rådhusrätt, men för kvinnor var den meriten ett obligatoriskt krav för förordnande.s. 839
3.SvJT omfattade detta år 504 sidor. Rättsfall från hovrätterna omfattade inklusive ordregister 96 sidor. SvJT:s lagsamling omfattade 69 sidor. Kvinnliga författare hade förekommit tidigare i SvJT, men år 1925 fanns ingen kvinnlig författare med.s. 839
4.Bland de mest framträdande uppsatserna kan nämnas Birger Wedberg: ”Om testamentsvittnen. En rättsfallsstudie”, Martin Fehr: ”Mäklarens rättsliga ställning”, E. Marks von Würtemberg: ”Om arbetet på folkrättens utbyggande”, Axel Hägerström: ”Kriminalpsykologiska reflexioner” och Birger Ekeberg: ”Förtida arvs inverkan på arvsskattens beräkning”. Wedbergs uppsats om testamentsvittnen innehöll utförliga historiska redogörelser. Ett häfte delades ut till deltagarna vid det trettonde nordiska juristmötet i Helsingfors och innehöll artiklar som anknöt till överläggningsämnena: Lauri Cederberg: ”Om gäldenärs skadeståndsskyldighet vid försummad penningbetalning, med särskild hänsyn till valutaförändring”, Martin Fehr: ”En eventuell nordisk lagstiftning angående skuldebrev”, B. Wieselgren: ”Ifrågasatt ändring av bestämmelserna om skadestånd vid förlust av försörjare”, Thore Engströmer: ”Några ord om opportunitetsprincipen i fråga om åtals anställande”, C. Bærentsen: ”Om Forberedelse i borgerlige Sager før Domsforhandlingen ifølge den danske Retsplejelov”, E. Alten: ”Saksforberedelsen i Norge” och Gösta Eberstein: ”Om den s.k. vetenskapliga äganderätten”. Redogörelser för diskussionerna meddelades också, då det kunde förväntas dröja innan förhandlingarna trycktes.s. 839
5.Bland andra artiklar och notiser märks följande. Den framstående advokaten Otto Mannheimer avled. Svensk författningssamling firade 100-årsjubileum. Ny dansk litteratur samt dansk och norsk lagstiftning presenterades. Innehållet i grannländernas tidskrifter sammanfattades. Juristutbildningen debatterades. En svensk litteraturförteckning omfattande juridisk litteratur utkommen under 1924 och första hälften av 1925 publicerades.s. 840
6.Justitieombudsmannen hade inspekterat Askims domsaga, där Karl Schlyter som häradshövding hade försökt att så långt möjligt föregripa rättegångsreformen. JO uttalade: ”Det slog mig genast med vilket levande intresse förhandlingarna från ordförandestolen leddes, ett intresse som hade förmåga att sprida sig ej blott till envar av nämndens ledamöter utan jämväl till parter och ombud.” Processreformer utan lagändring var ett återkommande tema under året.s. 840
7.Det finns en stor mängd små notiser om t.ex. olika juridiska föreningar, utnämningar, avlagda juridiska examina, hovrätternas divisionsindelningar och SvJT:s tioårsjubileum. Man kan på så sätt få reda på bland annat att man i Östersunds juristklubb hade fått höra auditören Ernst Fontell berätta om ”Några intryck och minnen från en tjänstgöring vid Scotland Yard”, att man i Juridiska föreningen i Uppsala hade fått höra professor Paul Vinogradoff tala om ”Revival of Natural Law” och extra ordinarie hovrättsnotarien Karl Olivecrona om ”David Nehrman-Ehrenstråle: En storman i svensk juridik”, att Juristföreningen för Skåne och Blekinge sammanträdde på Hotel Savoy i Malmö för att diskutera sin upplösning men beslutade att föreningen skulle bestå, att ny president utsetts i Åbo hovrätt, att Karl Schlyter utnämndes till konsultativt statsråd i ministären Sandler och att det fanns en ledig plats som förste notarie i Östra härad i Blekinge län (fri bostad med eldning och lyse i tingshuset).s. 840
8.Bland materialet som rör omvärlden utanför Sverige märks, som redan nämnts, material från det trettonde nordiska juristmötet. I övrigt finns artiklar och notiser om förhållanden i de nordiska länderna. I fråga om länder utanför Norden begränsar sig bidragen till ett om engelsk lagstiftning om minderårigas rättsförhållanden, ett om Deutsche Juristen-Zeitung och ett om en svensktalande affärsjurist i Wien. 2.2 År 1955: Folkhem och kallt krig År 1955 styrdes Sverige av en koalitionsregering bestående av socialdemokraterna och bondeförbundet. Tage Erlander var statsminister och Östen Undén åter utrikesminister. Justitieminister var Herman Zetterberg, senare president i Svea hovrätt. Sverige folkomröstade om en högertrafiksomläggning; 83 procent röstade nej. En obligatorisk sjukförsäkring trädde i kraft. Det s.k. Brattsystemet med krav på motbok vid alkoholinköp avskaffades. Radion utvidgades med en andra kanal. Året före hade regelbundna TV-sändningar startat.s. 841
9.SvJT omfattade detta år 672 sidor. Rättsfall från hovrätterna omfattade inklusive ordregister 88 sidor. I listan över författare var en överväldigande majoritet män. Inkeri Anttila, Gerd Bodman och Sara Falk — den sistnämnda med flera bokanmälningar och en notis — utgör undantagen.s. 841
10.Bland de mest framträdande uppsatserna kan nämnas Halvar Lech: ”Till debatten om orsaksproblemen”, Håkan Nial och Sigurd Dennemark: ”Förslag till internationell köprättskonvention”, Hilding Eek: ”Några tryckfrihetsrättsliga principspörsmål”, Maths Heuman: ”Om användningen av narkoanalys inom straffprocessen”, Ivar Strahl: ”En allmän rättslära”, Svante Bergström: ”Sakrättsliga spörsmål rörande byggnad å annans grund”, Kurt Grönfors: ”Ogiltighetspåföljden enligt jordförvärvslagen” och Stig Jägerskiöld: ”Medborgarskapet som anknytningsfaktum i internationell privaträtt”. Två av rubrikerna kanske kan verka kryptiska. Med ”orsaksproblemen” åsyftades kausalitetsfrågan i skadeståndsrätten. ”Narkoanalys” är inte analys av narkotika, utan en förhörsmetod där förhör hålls vid avbruten narkos, så att förhörspersonen är dåsig och ”får benägenhet att lämna upplysningar om sig själv och han känner ingen motvilja mot att ge förtroliga uppgifter om omständigheter, som han eljest är benägen att hålla hemliga”. Maths Heuman diskuterade både metodens värde och dess tillåtlighet.s. 841
11.Bland andra artiklar och notiser märks följande. Gustaf Petrén anmälde aktuell litteratur under rubriken ”Administrativa rättssäkerhetsproblem” och inledde med hjälp av en skarpt formulerad fotnot en betydelsefull debatt om lagprövningsrätten (se vidare nedan i avsnitt 3.5.); han rapporterade också att den individuella klagorätten till Europarådets kommission hade trätt i kraft för Sveriges del. Domarnas befordringsgång och juristutbildningens utformning diskuterades. Historiskt mest framträdande detta år är kanske Erik Anners anmälan av Paul Koschakers Europa und das römische Recht, som hade kommit ut år 1953. Verket är en samlad komparativ översikt över den romerska rättens utveckling och verkningar i Europa — komparativ rättshistoria långt innan begreppet som sådant uppfunnits. Anners framhöll att Koschaker inte bara ville framträda som historiker utan också ”undersöka de historiska förutsättningarna för den romerska rättens användbarhet som element i en kommande övernationell rättsordning”. Gustav Olin — tillsammans med sin hustru Carin Olin grundare av Institutet för Rättshistorisk Forskning — avled år 1955. På den allmänna rättslärans område — dock i SvJT:s indelning förd till ”Allmän och blandad juridik” — ska nämnas Ivar Strahls anmälan av och diskussion om Alf Ross Om ret og retfærdighed. En indførelse i den analytiske retsfilosofi, som i likhet med Koschakers verk hade utkommit år 1953. Vilhelm Lundstedt dog år 1955.s. 842
12.Notiser om nordiska förhållanden finns fortfarande, men nu omtalas fler länder, utöver de tyskspråkiga. Bland annat omtalas sovjetmedborgarens befogenhet att förvärva egendom och målbalansen vid amerikanska domstolar. Sakkunnigutlåtandena vid professorstillsättningar refererades; år 1955 var det fråga om professuren i rättshistoria i Lund, i internationell rätt vid Stockholms högskola samt i statsrätt och förvaltningsrätt vid nämnda högskola. Även i denna årgång finns dessutom notiser om olika juridiska föreningar och deras verksamhet, utnämningar, avlagda juridiska examina och hovrätternas avdelningsindelningar. Av föreningsmeddelandena kan återges att man t.ex. i Göteborgs juristklubb hade hört föredrag i vitt skilda ämnen — från ”Mordet på Tsan Shih Lung — en kriminalhistoria från Korea och dess bakgrund” (assessorn Gustaf Ericson) till ”Domstolarnas förlikningsverksamhet” (advokaten Gunnar Bomgren). Bland utnämningar kan noteras att Sara Falk, en av de tidiga kvinnorna på domarbanan, utnämnts till revisionssekreterare.s. 842
13.Utnämningar av t.ex. justitieråd och professorer föranledde notiser med porträtt. I den åtföljande texten angavs vederbörandes födelsetid och -ort, avlagda examina och innehavda tjänster och uppdrag samt publicerade viktigare verk. I 1955 års SvJT presenteras t.ex. justitierådet Torkel Nordström samt professorerna Ole Westerberg och Gerhard Hafström på detta sätt. 2.3 År 1985: Marknadsekonomi och början till politisk avspänning År 1985 var det valår i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen, sedan 1982 med Olof Palme som statsminister, satt kvar. Sten Wickbom, med en bakgrund i Svea hovrätt och som generaldirektör för Lantmäteriverket, var justitieminister. Bokförlaget Bra Böcker fick regeringens uppdrag att ge ut Nationalencyklopedin. Mellan EGländerna slutförhandlades den europeiska enhetsakten, så att den inre marknaden kunde bli verklighet den 1 januari 1993. I Sovjetunionen valdes Michail Gorbatjov till generalsekreterare i kommunistpartiet.s. 843
14.SvJT omfattade detta år 794 sidor. Rättsfall från hovrätterna fanns från och med år 1981 inte längre med, sedan Domstolsverket år 1980 hade börjat utge dessa i en egen publikation. I listan över författare var knappt tio procent kvinnor.s. 843
15.Bland de mest framträdande uppsatserna kan nämnas Olle Hoflund: ”BrB 23:2 första stycket” (om medhjälp till brott), Göran Skogh: ”Äganderätten och lagstiftningen om markresurserna”, Lena Dalman: ”Några problem rörande first demand-garantier”, Torgny Håstad och Göran Lambertz: ”Förbättring av företagsintecknad egendom under konkurs. Några följdfrågor i anslutning till det s.k. Minitube-målet” (NJA 1982 s. 900), Bertil Bengtsson: ”Allemansrättsliga komplikationer”, Mats Börjesson: ”Rättskipningens organisation”, Catarina Holtz: ”Den långa vägen till dom i Strasbourg — något om förfarandet inför Europarådets organ för de mänskliga rättigheterna” och Henry Montgomery; ”Rättskipningens organisation”. Äganderätt och allemansrätt var alltså ett tema som ägnades särskild uppmärksamhet detta år, medan ett annat var kredit- och säkerhetsfrågor. Det kan noteras att Lena Dalmans uppsats byggde på ett examensarbete vid Uppsala universitet. Ett annat tema var hur domstolarna skulle organiseras och hur handläggningen av mål vid Europadomstolen gick till.s. 843
16.Bland andra artiklar märks ”Jämställdhetssyftet inom den sociala familjerätten — förr — nu — i framtiden” av Lotta WesterhällGisselsson, en anmälan av Britt-Louise Gunnarsson: ”Lagtexters begriplighet. En språkfunktionell studie av medbestämmandelagen”, ”Vittnespsykologiska aspekter på bevisvärderingsmetodik” av Astrid Holgerson, samt diskussioner om dels folkrättsliga aspekter på affären med ubåten U-137 som hade gått på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona, dels bevisupptagning utomlands som gått till så att en hovrätts ledamöter varit närvarande under bevisupptagning i USA. Sveriges rikes lag fyllde 250 år, Göta hovrätt fyllde 350 år, och en biografi över dess president åren 1836–1856 Lars Herman Gyllenhaal recenserades. Aleksander Peczenik och Åke Frändberg recenserade korsvis varandras arbeten på den allmänna rättslärans område. Man kunde också få reda på något om betydelsen av det gamla straffet ”40 par spö” och om juridikens återupprättande i Kina.s. 844
17.Utrymmet för notiser hade minskat. Man fick således inte längre veta vilka juristföreningar som hade haft möten och vad dessa hade handlat om; detta material hade tunnats ut vid 1980-talets början. Förklaringen till detta var att det ”i en ofantligt mycket större och mer specialiserad juristvärld än den av 1916” hade blivit omöjligt att få tag i materialet på ett fullständigt sätt. ”En ofullständig avdelning av detta slag väcker mer irritation än glädje.” Personalnotiserna fanns kvar, så man kunde se bl.a. att Michael Bogdan blivit professor i civilrätt vid Lunds universitet och att Torgny Håstad och Göran Lambertz förordnats att vara ordförande respektive sekreterare i kommissionslagskommittén. En professor och ett justitieråd — se t.ex. utnämningen av Inger Nyström — presenterades på väsentligen samma sätt som år 1955. Information om rättsutvecklingen i Norden fanns också, t.ex. norsk lagstiftning år 1984. 2.4 År 2015: Den senaste fullständiga årgången År 2015 minns vi kanske bäst för flyktingkrisen; de stora flyktingströmmarna från framför allt Syrien som ledde till beslut om tillfälliga gränskontroller vid inre gräns från och med den 12 november 2015.s. 844
18.SvJT omfattade detta år 878 sidor. I listan över författare var knappt 16 procent kvinnor. Denna siffra är givetvis högre än motsvarade siffror år 1925, 1955 och 1985, men det kanske mest förvånande är att den inte är högre än den är.s. 845
19.En betydelsefull förändring som skett under de senaste 30 åren, närmare bestämt år 1997, är att artiklarna har sammanfattande ingresser. Det finns också en annan förändring gentemot de tidigare nu närmare studerade årgångarna. I de tidigare inleddes varje häfte oftast med en längre uppsats, medan kortare artiklar och debattinlägg följde därefter. Nu kan ett häfte inledas med ett debattinlägg och mer omfattande artiklar komma längre fram. I första häftet finns således artiklar av Fredrik Wersäll: ”Extern adjunktion i överrätt” (ett svar på en artikel av Claes Sandgren och ett led i diskussionen om NJA 2014 s. 482), och Olle Abrahamsson och Henrik Jermsten: ”Myter och missförstånd om TF och YGL i ett EU-perspektiv — replik” (en debatt som samma författare hade inlett föregående år utifrån yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande och som hade föranlett synpunkter av Göran Lambertz och Magnus Schmauch; Schmauch återkom i ämnet senare under året). Längre in i häftet finns två längre uppsatser, Anders Ingvarson och Marcus Utterström: ”Tolkning av entreprenadavtal — det köprättsliga kontrollansvaret möter hindersbestämmelserna i AB 04” (som de senare under året följer upp med ”Högsta domstolens intåg i entreprenadrättens slutna rum) och Carl Josefsson: ”Domstolarna och demokratin. Något om syftet med grundläggande rättigheter, europeiseringens konsekvenser och aktivismens baksida”. Den artikeln kommenteras redan i nästa nummer av Joakim Nergelius under rubriken ”Domare på vift?” (varpå Josefsson svarar i häftet därefter) och nästa artikel är en kommentar av Claes Sandgren till Fredrik Wersälls nyss nämnda artikel. Bland uppsatser i det häftet kan nämnas Thomas Larue: ”Riksdagens tillkännagivanden till regeringen”. Christina Ramberg anmäler i artikelform Eric M. Runessons bok om licensavtal och Gustaf Almkvist Lars Holmgårds bok Notarietvistemål. Det tredje häftet inleds med ett diskussionsinlägg av Dag Victor under rubriken ”’Straffmätningsvärde’ och påföljdsval” och något senare följer Sara Hovstadius: ”Innehållskontroll av kommersiella meddelanden i bloggar”. I det fjärde häftet inleder Martin Borgeke med en replik på Dag Victors artikel om det s.k. straffmätningsvärdet, varpå följer en kommentar av Petter Asp till samma artikel. Därefter följer en uppsats av Lena Olsen om ”Näthat i form av hot. Några reflektioner kring elektroniska tjänsteleverantörers ansvar” och två uppsatser i anledning av betänkandet Lösöreköp och registerpant (SOU 2015:18), Patrik Lindskoug: ”Säkerhetsöverlåtelse — pant eller omsättningsköp” samt Dag Mattsson och Henrik Matz: ”Lösöreköp och registerpant”. Exemplen visar att nya tekniska fenomen kräver juridiska bedömningar liksom gamla juridiska frågor kräver nya bedömningar — frågan om traditionsprincipen återkommer senare under året i en artikel av fem författare. De nya tekniska fenomenen återkommer i en annan artikel: Jan Rosén och Claes Granmar: ”Länkning på internet — EU-domstolen i konflikt med internationell rätt”. Häfte 5–6 utgör ett temahäfte i anledning av Dag Victors 70-årsdag och fokuserar föga förvånande på straffrättsliga frågor. Följande häfte inleds med Mårten Schultz: ”Sambandsbedömningar och expertkunskap”, en artikel vars tema anknyter till de ”orsaksproblem” som Halvar Lech diskuterade år 1955, och därefter följer Mosa Sayed: ”Tvångsäktenskap och barnäktenskap — en analys av det svenska rättsläget”. Magnus Schmauch tar under rubriken ”Demokratiskt förankrad normkontroll efter grundlagsreformen? — Koherens, gällande rätt och skapande dömande” utifrån en läsning av Jürgen Habermas: Faktizität und Geltung upp den debatt om domstolarnas förändrade roll som Carl Josefsson hade inlett, varpå Carl Josefsson i samma häfte återkommer med en slutreplik. Det nordiska perspektivet finns med inte bara i Patrik Lindskougs analys av svensk och dansk sakrätt utan också i Björn Sandvik: ”Ren förmögenhetsskada eller allmän förmögenhetsskada? En jämförelse mellan finsk och svensk rätt”. En internationellrättslig och historisk fråga tas upp av Ove Bring: ”Recognition of the Armenian Holocaust and Its Legal Implications — 100 years later”, och Fredrik Bergman presenterar en banbrytande amerikansk dom: ”Obergefell v. Hodges. Domen som legaliserade samkönade äktenskap i USA”. Slutligen ska några domstolsanknutna uppsatser nämnas: Erik Sinander och Gustav Lindkvist: ”Ska svensk domstol utreda innehållet i utländsk rätt?”, Sebastian Scheiman: ”Prejudikats tidsmässiga tillämplighet” och Lars Heuman: ”Är avtalstolkning endast en rättslig verksamhet eller kräver den också bevisbedömningar?”.s. 845
20.I de tidigare här diskuterade årgångarna har funnits en tydlig uppdelning mellan egentliga uppsatser å ena sidan och kortare artiklar och diskussionsinlägg å den andra. Den skillnaden har blivit mindre tydlig, och uppsatser och artiklar har fått samma utformning. Mängden notiser har blivit betydligt mindre, men man kan läsa om ”Juridik och politik i Frankrike”, ”Avtalslagen 100 år” och ”Juridiska biblioteket i Stockholm — obemärkt men utmärkt”. Rättsfallsöversikterna publiceras i särskilda bilagor till vissa häften men utan separat paginering.s. 847
21.Presentationen av nyutnämnda justitieråd är väsentligt torftigare än år 1955 och 1985. Man får beträffande t.ex. Mari Andersson och Leif Gäverth, som utnämnts till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, inte reda på många detaljer om deras bakgrund. De får dock fortfarande vara med på bild, till skillnad från nyutnämnda professorer. Att Hans-Gunnar Axberger anställts som och Torbjörn Ingvarsson befordrats till professor i Uppsala omnämns bara helt kort. 2.5 Några kommentarer När det gäller tidskriftens ämnesmässiga innehåll kan konstateras att tyngdpunkten i de undersökta årgångarna har legat på civilrätt, straffrätt och processrätt. Många av artiklarna i de äldre årgångarna rör ämnen som fortfarande aktualiseras. Tydligt är att vissa frågor har tillkommit, ökat i betydelse eller blivit föremål för fördjupat intresse, såsom på 1980-talet frågor om skyddet för äganderätten till mark och på 2010-talet frågor om de juridiska aspekterna av vad som försiggår på internet. Det kan också konstateras att internationell och konstitutionell rätt har ökat i betydelse. Om svensk lagstiftning kunde vara en lösning på många frågor år 1925 och 1955, framgår år 1985 antydningsvis och år 2015 mycket tydligt att internationell och konstitutionell rätt sätter gränser för vad som kan göras eller ställer krav på vad som ska göras.s. 847
22.Jag har redan nämnt att en skillnad mellan å ena sidan 1925, 1955 och 1985 och å andra sidan 2015 är att det i de tidigare årgångarna har funnits en tydlig uppdelning mellan egentliga uppsatser å ena sidan och kortare artiklar och diskussionsinlägg å den andra. Den skillnaden är i årgången 2015 mindre tydlig, och uppsatser och artiklar har fått samma utformning. Dessutom märks att meningsutbytena sker mycket fortare — i ett häfte finns det ofta kommentarer till inlägg i föregående häfte. Datateknikens utveckling både när det gäller sättet att skriva och skicka in artiklar och när det gäller sättning och tryckning förklarar detta. Det har också blivit fler artiklar med mer än en författare — detta har säkert också med teknikutvecklingen att göra, men det kan troligen även förklaras med att forskning blivit mindre av ett ensamarbete för att i stället mer och mer bedrivas i projektform med flera deltagande forskare.s. 848
23.När det gäller personalnotiserna var dessa mer kortfattade år 1925 men utvecklades sedan beträffande t.ex. justitieråd och professorer till små biografier med porträtt. År 2015 finns porträtten kvar för justitieråd men biografierna är åter mer kortfattade. Nyutnämnda professorer omnämns synnerligen kortfattat, vilket möjligen har att göra med att professorer numera inte utnämns med fullmakt utan kan utnämnas genom befordring. Å andra sidan omnämns sedan år 1950 namnen på alla nya advokater.s. 848