Stycket

11.Detta torde innebära att Högsta domstolen har en viss kompetens att utifrån ändamålsöverväganden och liknande avvika från en lagregels ordalydelse. Av intresse att notera är att Håstad, som öppet framhöll att Högsta domstolen jämkade eller åsidosatte 15 § skuldebrevslagen inom dess kärnområde, inte hade något att erinra mot detta, vilket tyder på att han ansåg att detta låg inom domstolens kompetens. Att en tillämpning i strid mot ordalydelsen kan vara påkallad, exempelvis om tillämpningen skulle strida mot grundläggande rättsprinciper, är också något som Håstad uttryckligen gjorde gällande i sin skiljaktiga motivering i NJA 2006 s. 275. 3.4 Vad låg till grund för Högsta domstolens bedömning? Vad var det då för ändamålsöverväganden som låg till grund för Högsta domstolens bedömning. Anledningen till att invändningar om gjord betalning med mera inte ska kunna göras gällande mot en godtroende förvärvare av ett löpande skuldebrev är att fordringshandlingar av detta slag lätt ska kunna omsättas. Någon skyldighet för en gäldenär att underteckna ett löpande skuldebrev finns dock inte och om gäldenären inte gjort detta så betraktas borgenärens krav som en enkel fordring, vilket innebär att en förvärvare av fordringen inte får bättre rätt än den ursprunglige borgenären. Däremot kan det ligga i gäldenärens intresse att skriva på ett löpande skuldebrev om han därigenom lättare kan få kredit och är beredd att goda de risker som undertecknandet av ett sådant ger upphov till.s. 75