Stycket

5.I NJA 2016 s. 3 var det fråga om ny lag och en mycket liten lagändring, där det var ganska klart vad lagstiftaren ville åstadkomma. Om lagtolkning uttalade Högsta domstolen i p. 19 följande: När innebörden av en lagbestämmelse ska fastställas får den tolkas i ljuset av ett flertal olika förhållanden. Ordalydelsen är självfallet det viktigaste tolkningsdatumet. Men också syftet med lagstiftningen, som kan framgå av förarbetena, kan ge viktiga hållpunkter liksom avgöranden i praxis samt uttalanden i den juridiska doktrinen. Att ordalydelsen av lagtexten är det viktigaste underlaget för en tolkning av en lagregels innebörd betyder, att de valda orden sätter en gräns för det genomslag som motivuttalanden kan få. För att det ska kunna göras gällande att det är fråga om en tolkning av en lagbestämmelse måste det krävas, att den tänkta tillämpningen på ett rimligt sätt kan inordnas under lagtexten. Kan den inte det så rör det sig om en analogisk rättstillämpning eller om en rättstillämpning vid sidan av lagen. I p. 20 uppmärksammade Högsta domstolen legalitetsprincipen och analogiförbudet, och i p. 21 vad som uttalats i NJA 2011 s. 89 angående förarbetsuttalandena till 2010 års ändring av 29 kap. 1 § andra stycket brottsbalken.s. 551