1.För de flesta rättsområden gäller att de inte är skarpa i konturerna. Så är det kanske i särskild hög grad med statsrätten. Detta rättsområde gränsar dels mot statsvetenskapen, dels mot ett antal andra rättsområden såsom förvaltningsrätten och den internationella rätten. Statsrätten blir på detta sätt ett särskilt intressant och dynamiskt rättsområde, något som illustreras av den bredd av artiklar på detta område som förekommit i Svensk Juristtidning under tidskriftens hundraåriga historia. Även detta avsnitt i jubileumsboken är tänkt att visa denna bredd.s. 354
2.Den tidskrift som är föremål för hyllningen i denna jubileumsbok utkom alltså för första gången 1916. Premiärårgången innehöll endast en artikel som kan hänföras till det statsrättsliga området. Det rörde sig om en kortare artikel under avsnittet Från det praktiska rättslivet, som refererade ett beslut från JO angående kommunala handlingars offentlighet. Det dröjde därefter fram till 1921 innan statsrätten återkom i tidningen. Det året publicerades två artiklar; en om det proportionella valsättet och en om kungens benådningsrätt. Generellt sett rör det sig om relativt få artiklar på det statsrättsliga området under tidningens första period.s. 354
3.Detta hindrar dock inte att man, vid botaniserandet i de tidiga årgångarna, så småningom hittar en hel del intressanta artiklar. Som exempel på detta kan nämnas Högsta domstolen och laggranskningen i SvJT 1927 s. 141, publicerad under avdelningen Aktuella spörsmål. Artikeln behandlar ett framlagt förslag om att avskaffa det 1909 inrättade Lagrådet för att åter lägga laggranskningen i Högsta domstolen. Ett av skälen till förslaget angavs vara att möjliggöra för lagrådsledamöterna ”att låta dessa syssla med dispens- och nådemål under de tider, då tilläventyrs inga lagförslag förelåge till behandling”.s. 354
4.En påminnelse om att vissa frågor, även på det juridiska området, kan sägas vara eviga återfinns i 1922 års årgång. Som närmare kommer att beröras i det följande har relativt betydande kritik under senare tid riktats mot vad som många ansett vara en klåfingrighet när det gäller att i tid och otid genomföra grundlagsändringar. Ändringarna riskerar enligt kritikerna att underminera grundlagens stadga och dess karaktär av fundament för samhällets uppbyggnad. Många gånger har den norska grundlagen — och förstås den amerikanska konstitutionen — framhållits som föredömen i den diskussionen. Att inte denna kritik är ny får man veta om man läser Otto Varenius anmälan i SvJT 1922 s. 309 av Robert Malmgrens 1921 utgivna grundlagsedition. Varenius konstaterar i artikeln att en 1915 utgiven grundlagsedition blivit föråldrad ”genom det i senare tid rastlöst fullföljda nydaningsarbetet inom den konstitutionella rättens område”. Malmgrens kommentar var därför enligt artikelförfattaren mycket välkommen. Han fortsätter: ”Och denna i sakens egen natur liggande känsla ökas efter tagen kännedom om det sätt, varpå förf. löst sin uppgift. Man behöver icke bläddra långt i denna grundlagskommentar för att finna, att det är en i akademisk undervisning väl förfaren man, som här fört pennan och lagt fram ett rikt kunskapsmaterial.”s. 354
5.Naturligtvis är sammansättningen av artiklar på statsrättens område, i likhet med på andra rättsområden, i mångt och mycket en spegling av planerade och genomförda reformer och av utvecklingen i samhället i stort. Under 1920-talet förekommer flera artiklar om den medborgarrättslag som då infördes. Och under 1930- och 1940-talen publiceras ett stort antal artiklar med anledning av det reformarbete som då pågick på tryckfrihetsrättens område.s. 355
6.När det gäller tryckfrihetsförordningen skulle det som bekant dröja ända fram till 1949 innan 1812 års tryckfrihetsförordning ersattes med en ny grundlag. Av särskilt intresse i sammanhanget är dock de förändringar av rättegången i tryckfrihetsmål som skedde redan 1937. Om detta kan man läsa i en artikel av Natanael Gärde i SvJT 1937 s. 326. Genom dessa förändringar bröts rättegångsreglerna ut från tryckfrihetsförordningen och en särskild lag infördes. Det mest intressanta med detta var att de processuella grundbultar — koncentration, muntlighet och omedelbarhet — som sedan kom att sjösättas generellt i och med rättegångsbalkens ikraftträdande 1949 fanns med som huvudprinciper i denna reglering redan 1937. Den stora processrättsliga reformen kan således sägas ha smygstartat genom 1937 års lag om rättegången i tryckfrihetsmål.s. 355
7.Jag kan inte låta bli att nämna något om en annan i svensk juridisk miljö återkommande frågeställning som uppmärksammas i en artikel från denna tidsperiod. Henning Nitelius redogör för rättsfall från Högsta domstolen och Regeringsrätten och framhåller i SvJT 1947 s. 296 det bekymmersamma läge som uppkommit genom att dessa båda domstolar kommit till olika slutsatser när det gällde skattskyldigheten enligt en förordning om s.k. varuskatt. Närmare bestämt rörde det sig om julgranskarameller och frågan var om dessa var av sådant slag att varu skatt skulle utgå. Regeringsrätten fann att skattskyldighet förelåg för de aktuella julgranskaramellerna. Högsta domstolen gjorde en annan bedömning och uttalade: ”Med hänsyn särskilt till användningen av de med åtalet avsedda — av ett pappersomhölje med en däri inlagd karamell bestående — s.k. julgranskaramellerna och till att priset å den inlagda karamellen är obetydligt i förhållande till priset å hela julgranskaramellen finner K. M:t julgranskaramellerna böra betraktas väsentligen som prydnadsföremål och icke vara hänförliga till de varuslag för vilka enligt 1941 års förordning varuskatt skall utgå.” Risken för olika bedömningar i de båda högsta instanserna av en och samma rättsfråga finns förstås även i dag. Även risken för s.k. negativa kompetenskonflikter bör nämnas i sammanhanget. Och av och till vaknar diskussionen om en gemensam högsta domstol till liv. Men det finns knappast anledning att tro att en sammanslagning kommer att bli aktuell under den närmaste tiden, även om det som jag ser det finns goda skäl att närmare överväga en sådan förändring.s. 355
8.Om vi tar oss fram ytterligare i tiden når vi det första skedet av det omfattande grundlagsarbete som kom att pågå under flera decennier. I SvJT 1954 s. 683 konstaterar Sten Rudholm: ”De genomgripande förändringar i det svenska styrelseskicket som skett under detta århundrade har i betydande utsträckning ägt rum vid sidan av den skrivna författningen. Den sedvanerätt som utvecklat sig utgör inte bara ett komplement till den skrivna författningen utan den har också medfört att åtskilliga formellt orubbade bestämmelser i denna förlorat sitt reella innehåll.” Rudholm redogör i artikeln för tillsättandet av Författningsutredningen och för de huvudsakliga frågor som utredningen hade att behandla.s. 356
9.Efter andra världskrigets slut börjar fri- och rättighetsfrågorna göra entré på ett tydligare sätt. I 1948 års årgång återfinns två anmälningar av verket Medborgarrätt av Erik Fahlbeck, Stig Jägerskiöld och Halvar G. F. Sundberg. Boken hade utkommit 1947. Enligt förordet var författarnas avsikt att åstadkomma en modern lärobok inom medborgarrätten, något som fram till dess saknats. Boken behandlar bl.a. frågan om domstolarnas lagprövningsrätt. Där sägs att ”spörsmålet om domstolarnas kontroll av den styrande och den lagstiftande makten genom prövning av lagars och författningars grundlagsenlighet har länge behandlats i den statsrättsliga litteraturen, men någon fullt samstämmig mening har icke utbildats, även om utvecklingen i stort sett gått i riktning mot ett vidgat erkännande av lagprövningsrätten”. Till bilden hör att den s.k. tingstenska utredningen — som bl.a. hade haft till uppdrag att överväga om fri- och rättighetsskyddet skulle byggas ut genom en ändring av § 16 i 1809 års RF — några år tidigare hade presenterat sina förslag och i det sammanhanget uttalat att det inte i vårt land är klarlagt genom bestämmelser eller praxis huruvida någon lagprövningsrätt tillkommer domstolarna. Utredningen ansåg sig inte heller varken ”böra uttala” någon uppfattning i denna fråga eller ”böra föreslå” införandet av en klargörande bestämmelse på denna punkt.s. 356
10.Just frågan om det fanns en lagprövningsrätt för domstolarna blev föremål för ett vid denna tid mycket uppmärksammat meningsutbyte mellan Gustaf Petrén och Östen Undén i 1956 års årgång. Enligt den förre gav en genomgång av praxis en entydig bild och rättsfallen kunde knappast inte förstås på annat sätt än att domstolarna hade en lagprövningsrätt. Undén var bestämt av en annan uppfattning och angav bl.a. att det förhållandet att ”enstaka teoretiker under årens lopp fällt uttalanden till förmån för en domstolarnas kontrollrätt över statsmakternas lagstiftning har dock mindre intresse. En så betydelsefull konstitutionell princip vacklar inte på grund av några juridiska författarens angrepp.” Debatten mellan Undén och Petrén och andra frågor om domarnas roll som konstitutionella aktörer behandlas i Martin Sunnqvist artikel som återfinns längre fram i detta avsnitt.s. 357
11.Även på andra sätt återspeglas det omfattande arbete som ledde fram till 1974 års regeringsform tydligt och i relativt stor omfattning från 1950-talet och fram in på 1970-talet i tidningens årgångar under denna period.s. 357
12.JO-ämbetet reformerades 1968. Då ändrades ordningen med en justitieombudsman (JO) och en militieombudsman (MO). I stället infördes en myndighet med tre ombudsmän som alla fick titeln justitieombudsman. Vid denna tid publicerades ett antal artiklar om det svenska ombudsmannasystemet, bl.a. den före detta justitieombudsmannen Hugo Henkows artikel Det reformerade JO-ämbetet i SvJT 1970 s. 461. Det förhållandet att offentliga förvaltningsuppgifter i dag i stor utsträckning utförs av enskilda väcker nya frågor om JO:s tillsyn. Denna frågeställning behandlas längre fram i detta avsnitt av Lotta Lerwall i artikeln JO:s tillsyn över privata utförare av offentlig förvaltningsuppgift — särskilt fristående skolor.s. 357
13.Domstolsverket inrättades 1975 och man kan i början av 1970-talet se flera artiklar med koppling till frågor om styrningen av domstolarna och domstolarnas ställning. Diskussionen om dessa frågor har fått förnyad aktualitet under senare år, något som också avspelats i Svensk Juristtidning.s. 357
14.Ett annat tecken i tiden är att artiklar om datalagstiftningen börjar förekomma, bl.a. kan nämnas en artikel av Stig Strömholm i SvJT 1973 s. 513 med titeln Datalagen och datamaterialet i tryckfrihetsrätten. Datalag stiftningen var vid denna tid ett nytt och relativt begränsat juridiskt område, i dag är det minst sagt ett synnerligen omfattande och komplicerat rättsområde. Om några aktuella frågeställningar på detta område kan man läsa i Kristina Svahn Starrsjös artikel Personuppgiftslagen och yttrandefriheten, som återfinns längre fram i detta avsnitt av boken.s. 357
15.Som tidigare berörts har frågor i omvärlden och framför allt politiska stridsfrågor satt tydliga spår i tidningens årgångar. Den som trott att tidningen på det statsrättsliga området främst ägnat sig åt mer juridiskt tekniska frågeställningar såsom delegationsreglerna i 8 kap. regeringsformen misstar sig således. Löntagarfondsfrågan, som genererade ett antal artiklar under 1970-talet, är ett tydligt tecken på det.s. 358
16.Det råder i dag enighet om att svensk rätt genomgått en betydande s.k. europeisering. Tidiga tecken på detta återfinns förstås också i Svensk Juristtidning. Här kan nämnas artikeln Europakonventionens krav på domstolsprövning av Erik Fribergh i SvJT 1986 s. 325. Fribergh diskuterar där bl.a. vilka förändringar som kan behöva göras inom ramen för det svenska rättssystemet. Från följande års årgång kan nämnas Hans Danelius artikel med titeln De mänskliga rättigheterna — räcker 2 kap. RF eller behövs mer?s. 358
17.Och några år senare framträder också de EG-rättsliga aspekterna tydligare. I 1992 års årgång återfinns exempelvis Ola Wiklunds artikel med rubriken Om svenska domstolars självständighet i ett EG-rättsligt perspektiv. Tre år senare skriver Iain Cameron en artikel med rubriken Inför inkorporeringen av Europakonventionen om mänskliga rättigheter.s. 358
18.Det förhållandet att det internationella, och framför allt det europeiska perspektivet, i dag utgör en central del av den svenska rätten illu steras bl.a. av två artiklar längre fram i detta avsnitt; Iain Camerons och Johan Hirschfeldts artikel Om Venedigkommissionen — uppdrag, arbetssätt och resultat samt Karin Åhmans artikel 2 kap. RF, Europakonventionen och EU:s stadga om grundläggande rättigheter — en jämförelse. Och i Lena Marcussons artikel Förvaltningsrätt som konkretiserad författningsrätt diskuteras bl.a. vilken betydelse det europeiska inflytandet kan ha haft för en utveckling i riktning mot ett slags konstitutionalisering av förvaltningsrätten.s. 358
19.Från tiden strax före millennieskiftet kan också nämnas en annan s.k. tidsmarkör, nämligen Erik Ullenhags artikel Kärnkraftsavvecklingen och Europakonventionen, publicerad 1998.s. 358
20.Den första hälften av 2000-talet innebar en viss nedgång när det gäller artiklar på det konstitutionella området. Några artiklar från början av detta decennium skvallrar dock om ett begynnande intresse för de mer principiella konstitutionella frågeställningarna. Jag tänker då bl.a. på Eyvind Smiths artikel från 2000 med rubriken Sverige som konstitutionell demokrati. och Joakim Nergelius artikel Domstolar och demokrati — Är det dags för maktdelning? från samma år.Den konstitutionellt intresserade delen av tidningens läsekrets fick dock ett slags revansch senare under 2000-talet. I 2007 års årgång ingick ett temahäfte benämnt Lagprövning och andra frågor om normkontroll. Och 2009 var drygt en tredjedel av artiklarna hänförliga till det konstitutionella området, däribland ett temahäfte om Lagrådet och ett om integritetsskyddsfrågor.s. 358
21.Det kan vidare finnas skäl att nämna Clarence Crafoords artikel från 2009, Regeringsformens fri- och rättighetsskydd och skadestånd, och Bertil Bengtssons artikel i 2011 års årgång med rubriken Skadestånd vid brott mot regeringsformen. Dessa båda artiklar framstår i dag rätt i tiden som särskilt sedda i ljuset av rättsfallet NJA 2014 s. 323 angående statens ersättningsskyldighet för ideell skada vid avregistrering av svenskt medborgarskap, vilket berörs närmare i det följande.s. 359
22.Under de allra senaste åren har flera artiklar rört regleringen av tryck- och yttrandefriheten. Här kan nämnas flera artiklar av Göran Lambertz samt en debatt mellan å ena sidan Olle Abrahamsson och Henrik Jermsten och Magnus Schmauch å den andra. Tryck- och yttrandefrihetsfrågor berörs mer ingående längre fram i denna artikel samt i Thomas Bulls bidrag Yttrandefrihet och konstitutionell kultur.s. 359
23.Med dessa nedslag och reflektioner kan det vara dags att lämna det tillbakablickande perspektivet och i stället se framåt. Som tidigare nämnts kommer den resterande delen av artikeln att ägnat åt några aktuella frågeställningar på grundlagsområdet. I de anslutande artiklarna i detta avsnitt kommer, som också berörts, flera författare att vidareutveckla några av de frågor som jag tar upp och samtidigt komplettera och bredda bilden genom att belysa andra frågor inom det statsrättsliga området.s. 359