Stycket

2.När det gäller Högsta domstolens tillämpning av stadgan finns tre domar som förtjänar att lyftas fram. Det första är naturligtvis pleniavgörandet NJA 2013 s. 502 (”Juniavgörandet”) som gällde ne bis in idem vid dubbla förfaranden för skattebrott och skattetillägg, det andra är NJA 2014 s. 79 som gäller frågan när en svensk domstol kan frångå EU-domstolens tolkning av unionsrätten. Gemensamt för dessa två avgöranden är att Högsta domstolen tillämpar stadgan och EKMR parallellt. I NJA 2013 s. 502 anpassas tillämpningen av EKMR för att erhålla samma skyddsnivå som föreskrivs av EU-domstolen i domen Åkerberg Fransson för stadgan. I NJA 2014 s. 79 drar Högsta domstolen ett likhetstecken mellan EKMR och unionsrätten när det gäller tilllämpningen av proportionalitetsprincipen. Det tredje avgörandet, NJA 2015 s. 14, behandlar frågan om ne bis in idem i samband med återkallelse av körkort efter åtal för rattfylleri.s. 280