NJA 1982 s. 738, på s. 741.
Hänvisas från p. 4 (s. 259)
4.Två bolag — Nykvarn och Dymo — hade ingått ett licensavtal innehållande en skiljeklausul. Nykvarn väckte talan mot Dymo i allmän domstol under påstående att Dymo tillverkat produkter som omfattades av licensavtalet och sålt dessa utomlands. Nykvarn gjorde gällande dels att tillverkning och försäljning skett efter det att licensavtalet upphört att gälla, dels att licensavtalet under alla omständigheter inte omfattade försäljning utomlands. Således var skiljeklausulen enligt Nykvarn inte tillämplig på tvisten. Dymo invände att licensavtalet fortfarande gällde och att Dymos åtgärder omfattades av avtalet. Dessutom gjorde Dymo invändning om rättegångshinder under åberopande av skiljeklausulen. Högsta domstolen konstaterade i sina domskäl: Dymos åberopande av licensavtalet kan, såvitt framgår av utredningen, inte till någon del anses uppenbart sakna fog. Skiljeklausulen kan därför inte frånkännas betydelse för tvistefrågorna i målet. Högsta domstolen konstaterade vidare att käranden Nykvarn inte i någon del stödde sitt käromål på licensavtalet. Skiljeklausulen berörde således inte grunden för käromålet utan hänförde sig bara till svaranden Dymos invändning. Högsta domstolen ansåg därför att svarandens invändning inte kunde leda till att käromålet omedelbart avvisades. Vad som återstod var i stället att ge part möjlighet att påkalla skiljeförfarande innan vidare prövning av målet ägde rum i allmän domstol. I det aktuella fallet var det svaranden som hade åberopat skiljeklausulen. Högsta domstolen ansåg inte att domstolen kunde rikta ett föreläggande till svaranden att påkalla skiljeförfarande med påföljd att underlåtenhet att följa föreläggandet skulle bli att målet skulle prövas utan hinder av skiljeavtalet: Även om en sådan påföljd kan anses i och för sig rimlig kan den inte accepteras, eftersom lagstiftningen inte erbjuder stöd för att ett skiljeavtal kan av sådan anledning som nu nämnts i visst fall betagas sin verkan som rättegångshinder. Högsta domstolen ansåg att ett sådant föreläggande att visa att skiljeförfarande inletts måste riktas mot käranden, Nykvarn, och förknippas med äventyret att käromålet avvisas.s. 259