Stycket

4.Till skillnad från bestämmelsens inledande rekvisit — att det ska vara fråga om flera gärningar som är uppe till domstolens prövning samtidigt — kan alltså vid bedömningen av den upprepade kränkningen hänsyn tas också till tidigare brottslighet av liknande art mot samma målsägande. Om de enskilda gärningarna är tillräckliga för att konstituera ett fridskränkningsbrott kan återfallsbrottslighet beaktas för att belysa de förhållanden under vilka de åtalade gärningarna ägt rum (NJA 1999 s. 102). Det får därför anses vara fråga om att gärningsmannen inte döms för dessa gärningar igen, vilket skulle vara i strid med principen om ne bis in idem. Liksom Wennberg menar jag därför att gärningar som den tilltalade tidigare dömts för inte kan ingå vid bedömningen av de enskilda gärningarna som en brottsenhet och på så sätt ”läka” en brist avseende antalet åtalade gärningar. Man kan därför hävda att den tidigare brottsligheten endast får relevans som bevisfakta för det systematiska i kränkningarna, dvs. att de enskilda gärningarna varit ett led i en upprepad kränkning.s. 249