Stycket

12.Professionella rådgivares (revisorers, advokaters och finansiella rådgivares) ansvar har klarlagts ytterligare på senare tid genom rättspraxis. Även styrelseledamöters skadeståndsansvar kan förväntas bli ytterligare klarlagt inom den närmaste tiden (utredningar och processer pågår när detta skrivs 2015). Vidare kan man iaktta en utveckling mot en större benägenhet att ersätta ren (utomkontraktuell) förmögenhetskada även utan samband med brott. 9.4 Aktiebolagsrätten Aktiebolagsrätten har för inte så länge sedan genomgått en stor översyn som resulterat i en ny aktiebolagslag (2005:551), vilken trädde ikraft 2006. Det betyder inte att rättsläget inom aktiebolagsrätten är till fullo klarlagt för överskådlig tid. Tvärtom verkar de tvistiga frågorna hela tiden återkomma, exempelvis vad gäller aktieägar- och borgenärsskyddet, rätten att använda aktiebolagsformen i kringgåendesyfte (NJA 2014 s. 877, processbolaget), närståendetransaktioner, vad gäller styrelseansvarets och revisorsansvarets innebörd. Frågor om hur aktiebolagets samhälleliga och sociala ansvar, s.k. corporate social responsibility (CSR), bör förstås, är också — och kommer fortsättningsvis att vara — under debatt. Denna fråga handlar om i vems intresse aktiebolaget ska bedrivas. Enligt aktiebolagslagen är bolagets syfte att skapa vinst för ägarna, men debatten om huruvida intressentkretsen borde vidgas tycks aldrig upphöra. Även frågan om vi i Sverige borde ha en särskild bolagsform för små bolag med begränsat personligt ansvar återkommer då och då men verkar för närvarande inte aktuell; i Sverige har vi, till skillnad från vad som är fallet i flera andra europeiska länder, samma aktiebolagslag — om än med lite olika regler — för små och stora aktiebolag. Det är en utbredd uppfattning att detta innebär en omständlig och dyr ”kostym” för de mindre bolagen, som ju utgör den helt övervägande delen av alla aktiebolag i Sverige. 9.5 Immaterialrätten Immaterialrättigheterna skapar förutsättningar för utveckling och tillväxt ifråga om kultur, teknik och välstånd. De har i dagens ekonomi vuxit både i betydelse och komplexitet och utgör nu en stor del av ett företags samlade värde. I och med inträdet i EU 1995 har utvecklingen i Sverige inom detta område präglats av medlemskapet i EU och under EU-rättens inflytande skedde under lång tid en snedvridning där immaterialrätterna kom att inkräkta på andra grundläggande rättigheter, något som förändrats under senare år. Det tidigare starka nordi ska samarbetet inom immaterialrättsområdet har numera brutits. De mest genomgripande förändringarna har skett inom upphovsrätten och varumärkesrätten. Immaterialrätten utgör i dagens innovations- och informationssamhälle ett av civilrättens mest dynamiska och samtidigt mest kritiserade områden, där t.ex. de upphovsrättsliga industrierna inom främst spel- och nöjesindustrin har växt explosionsartat. Upphovsrättens förändring har framförallt koppling till den digitala teknikutvecklingen inom IT och telekommunikation. Hanteringen av skyddet rörande alster i den digitala miljön skapar andra typer av rättsliga problem än skyddet för alster som är manifesterade i fysiska objekt.s. 48