1.Detta avsnitt är ett försök att på ett övergripande sätt teckna civilrättens framtidsbild inom olika delområden. Här bygger jag i mycket på de civilrättsliga ”medförfattarnas” bidrag. 9.1 Avtalsrätten Avtalsrätten är den mest centrala delen av civilrätten och här utgör Avtalslagen (AvtL) från 1915 en stabiliserande struktur. AvtL har utsatts för omfattande kritik såsom varande alltför ålderdomlig och såsom hörande till en annan slags, nu försvunnen ekonomi. Det finns emellertid också ett antal försvarare av AvtL. Under AvtL:s livstid har avtalsrätten utvecklats och det är svårt att säga om den verkat hindrande eller underlättande för handel och ekonomi jämfört med avtalsrätten i t.ex. common law länder. Genom tillkomsten av omfattande tvingande konsumenträttslig lagstiftning har vi fått en splittring mellan den kommersiella avtalsrätten och konsumentavtalsrätten. Konsumentavtalsrätten kännetecknas av att där gäller en långtgående upplysningsplikt för näringsidkaren, att konsumenten kan ångra ett avtal som faller under distansavtalslagen, att konsumenten i vissa fall har en avbeställningsrätt, rätt att få avtalet tolkat till sin förmån, rätt att bli skriftligen påmind i god tid om möjligheten att säga upp ett avtal som annars förnyas automatiskt, m.m. Konsumentavtalsrätten kan förväntas bli fortsatt utbyggd allteftersom omfattningen och komplexiteten i varu- och tjänsteutbudet till konsumenter ökar. Intrycket av ad hoc lagstiftning är hittills påtagligt inom konsumentavtalsrätten.s. 43
2.Den sedan långt före AvtL:s födelse diskuterade motsättningen mellan ”viljeprincipen”, med viljan som det rättsskapande elementet, och ”tillitsprincipen” (godtrosskyddsprincipen) med motpartens befogade tillit som det rättsskapande elementet ansågs ha fått sin lösning till tillitsprincipens förmån i och med AvtL. Tillitsprincipen ses som en bättre modell för att främja omsättningens intresse, det som i modernt språkbruk kallas samhällsekonomins funktionssätt. Viljeprincipen tillerkänns förvisso fortfarande stor betydelse, dvs. att parts avsikt med en rättshandling, t.ex. ett anbud, ska tillmätas relevans vid fastställandet av avtalets innehåll, men tillitsprincipen har efterhand blivit den alltmer dominerande principen (på viljeprincipens bekostnad). I fullmakts läran har HD på senaste tiden tagit klar ställning för den befogade tillitens betydelse för att avgöra behörigheten hos en fullmäktig. Den befogade tillitens princip ser ut att bli en i framtiden ännu mer utvecklad och tilllämpad princip inom civilrätten.s. 44
3.En annan avtalsrättslig fråga, som kommer att kräva större klarhet i en framtid, är frågan om avtalsparters lojalitetsplikt gentemot varandra, såväl under avtalsförhandlingarna, då någon kontraktuell bundenhet ännu inte föreligger och där frågan om det prekontraktuella ansvarets utformning får anses oklar, som under avtalsförhållandet. Att avtalsparter har en lojalitetsplikt i avtalsrelationen anses klart, men hur denna lojalitetsplikt ska förstås ifråga om t.ex. skyldigheten att hålla varandra informerade, ifråga om skyldigheten att omförhandla avtalsvillkoren vid ändrade förhållanden under avtalstiden, m.m., kommer att behöva klarläggas i en framtid där avtal i ökande omfattning handlar om stora värden, är långvariga och utgör delar av långa avtalsk edjor med många inblandade aktörer. Vad gäller den senast nämnda formen av avtalsrelationer, dvs. vid kontraktskedjor, kan man förvänta sig en fortsatt diskussion om tillämpligheten av den obligationsrättsliga princip som säger att en avtalspart endast får rikta krav på grund av avtalsbrott mot sin avtalspart (och inte mot avtalspartens avtalspart). Inte minst är bristen på direktkravsrätt problematisk vid standardavtalskedjor (NJA 2014 s. 760).s. 44
4.Den stora utmaningen med 36 § AvtL, som medger jämkning av oskäliga avtalsvillkor, är att i framtiden utveckla någorlunda förutsebara och begripliga kriterier för skälighetsbedömningen så att inte en avtalad riskfördelning åsidosätts, när ändrade förhållanden inträffar i en långvarig avtalsrelation. Utländska förebilder i form av regler om hardship, där omförhandlingsskyldighet ingår för återställandet av balansen i avtalsrelationen, kan här komma att få betydelse. En av de utvecklingslinjer som kan förväntas inom avtalsrätten när det gäller att fastställa avtalets innebörd utifrån dess kontext är en ökad användning av och förståelse för ekonomiska argument i riskfördelningsfrågor.s. 45
5.Någon lagstiftningsaktivitet rörande allmänna avtalsrättsliga frågor verkar inte vara aktuell inom den närmaste framtiden, varför avtalsrättens utveckling kan förväntas ske genom rättspraxis och genom rättsvetenskaplig diskussion, där inte minst SvJT utgör ett väsentligt forum. Ett problem vad gäller den allmänna avtalsrättens utveckling via rättspraxis är det faktum att kommersiell tvistlösning vanligtvis äger rum i form av skiljeförfarande, som inte är offentligt. Att medverka till att viktiga skiljedomar i möjligaste mån blir allmänt kända inom juristsamhället blir en viktig uppgift för organisationer och aktörer involverade i skiljeförfaranden.s. 45
6.Den kommersiella avtalsrättens utveckling kommer att följa de linjer som bestäms genom omsättningen av nya produkter och tjänster. Här spelar redan idag IT-sektorn en stor roll. Förändringen från en marknad som bygger på omsättning av materiella varor till en marknad som företrädesvis omsätter immateriella ting (intangibles) i form av mjukvara, gör gränsdragningen inom avtalsrätten mellan avtal om varor och avtal om tjänster allt svårare att upprätthålla. Att offentlig rätt och privaträtt smälter samman alltmer, kommer också att påverka avtalsrätten. Inte minst kommer den stora utbredningen av systemet med offentlig upphandling med stor sannolikhet att orsaka en alltmer gränsöverskridande avtalsrättslig argumentation.s. 45
7.En viktig fråga är om avtalsrätten (kontraktsrätten) kommer att utvecklas mot en större fragmentering, där avtalstyperna definieras med betoning på sina skillnader som särskilda avtalstyper, dvs. avtalstyper sui generis, eller om avtalsrätten i själva verket alltmer tar formen av ”principer”, dvs. att olika avtalstyper bör förstås och tolkas med stöd av gemensamma avtalsrättsliga principer, det som också kallas ”allmänna avtalsrättsliga grundsatser” (se t.ex. NJA 2014 s. 978). I doktrinen om olika avtalstyper betonas ofta avtalstypernas olikheter medan en tendens i den andra riktningen, dvs. en strävan mot en sammanhållen, principiellt grundad avtalsrätt, kan skönjas i rättstillämpningen. Vad gäller entreprenadavtal har HD:s tolkning exempelvis rört sig i en tolkningsriktning som gör att entreprenadavtal nu har ansetts stå ”i bättre samklang med den allmänna rättsutveckligen inom civilrätten”. Även internationella strömningar inom avtalsrätten — när de uppfattas som principer, t.ex. förmedlade genom DCFR — tillåts av HD påverka avtalsrättens utveckling, vilket också ger en större enhetlighet och en enhetlighet som då också överensstämmer med den internationella rättsutvecklingen (NJA 2009 s. 672, Allbröd, och NJA 2013 s. 659, Solar). Även om det inom EU bedrivna harmoniseringsarbetet inom avtalsrätten går långsamt och ”har fått sina törnar”, finns det ingeting som antyder att DCFR skulle ha förlorat sin roll som — i många avseenden — uttryck för allmänna principer, som domstolarna även i en framtid kan använda som inspirationskälla. 9.2 Köprätten Vad gäller den allmänna köprätten är knappast några förändringar att vänta i köplagen. Den kommersiella och den konsumentinriktade köprätten kan förväntas fortsätta att gå skilda vägar. Konsumentköprätten kommer fortsatt att vara i fokus för EU. Kanske får vi se en gemensam europeisk köplag (CESL), men då endast rörande konsumentköp och endast avseende elektronisk handel. Möjligen kan man också förvänta sig att det kommer att utvecklas olika köprättsliga regler för den vanliga handeln, å ena sidan, och för näthandeln, å andra sidan. Idéer om att t.ex. införa olika köprättsliga regler för att skydda underåriga som handlar på nätet, vilka framförts av Konsumentombudsmannen, har inte vunnit gehör.s. 45
8.CISG betraktas som en succé och täcker idag cirka 80 % av världshandeln med varor. Den har kompletterats med ett antal soft law instrument, som PECL, UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts och DCFR, vilka instrument bidrar till en utveckling av CISG och till dess användning. Några ändringar i CISG är inte att förvänta under överskådlig framtid, möjligen med undantag för någon komplettering vad gäller köp av digitala produkter, som ju inte alltid kan anses utgöra ”goods” (varor) i dess egentliga bemärkelse.s. 46
9.Det finns stark kritik mot skadeståndsreglerna i köplagen vad gäller uppdelningen mellan direkta och indirekta förluster, vilka regler ofta ersätts med andra regler i standardavtal. Kontrollansvarsreglerna har sin motsvarighet också vid andra typer av avtal och detta kan komma att innebära att den civilrättsliga princip, som säger att vårdslöshet krävs för att en kontraktsbrytande part ska bli skadeståndsansvarig, inte längre ses som en generell princip.s. 47
10.Vad gäller köprätten är det ett önskemål att det köprättsliga regelsystemet, vare sig det handlar om kommersiella köp, konsumentköp, köp av fast egendom eller något annat, hålls ihop så mycket som möjligt och så långt möjligt behandlar lika fall lika. En utveckling av köprätten i harmoni med övriga nordiska länder är också en önskan för framtiden. Bilden idag är något splittrad.s. 47
11.Dagens ekonomi består i ökande grad av tjänsteproduktion och i minskande grad av varuproduktion; vi lever idag i ett ”tjänstesamhälle”. I avsaknad av en allmän tjänstelag får analogier från närliggande lagar (köplagen, kommissionslagen, handelsagentlagen och konsumentt jänstlagen) användas för att lösa tjänsteavtalsrättsliga problem. Huruvida detta tillstånd kommer att visa sig tillfredsställande på sikt är svårt att veta. 9.3 Skadeståndsrätten Skadeståndsrätten är stadd i stark utveckling. Inom skadeståndsrätten kan man iaktta nya argumentationsmodeller utifrån mänskliga rättigheter (kränkningsersättning, ersättning för ideell skada utan särskilt lagstöd), och utifrån principen om rättsmissbruk och utvecklingen har skett genom rättspraxis. Införlivandet i svensk rätt av Europakonventionen, ikraftträdandet av EU:s rättighetsstadga och ikraftträdandet av 2 kapitlet i regeringsformen har medfört ett omfattande skydd för mänskliga rättigheter i Sverige och flera fall har bekräftat detta. Det skadestånd som med stöd av Europakonventionen utdömdes i NJA 2005 s. 462 innebar en rättighetsbaserad utvidgning av skadeståndsrätten som har kallats ett paradigmskifte.s. 47
12.Professionella rådgivares (revisorers, advokaters och finansiella rådgivares) ansvar har klarlagts ytterligare på senare tid genom rättspraxis. Även styrelseledamöters skadeståndsansvar kan förväntas bli ytterligare klarlagt inom den närmaste tiden (utredningar och processer pågår när detta skrivs 2015). Vidare kan man iaktta en utveckling mot en större benägenhet att ersätta ren (utomkontraktuell) förmögenhetskada även utan samband med brott. 9.4 Aktiebolagsrätten Aktiebolagsrätten har för inte så länge sedan genomgått en stor översyn som resulterat i en ny aktiebolagslag (2005:551), vilken trädde ikraft 2006. Det betyder inte att rättsläget inom aktiebolagsrätten är till fullo klarlagt för överskådlig tid. Tvärtom verkar de tvistiga frågorna hela tiden återkomma, exempelvis vad gäller aktieägar- och borgenärsskyddet, rätten att använda aktiebolagsformen i kringgåendesyfte (NJA 2014 s. 877, processbolaget), närståendetransaktioner, vad gäller styrelseansvarets och revisorsansvarets innebörd. Frågor om hur aktiebolagets samhälleliga och sociala ansvar, s.k. corporate social responsibility (CSR), bör förstås, är också — och kommer fortsättningsvis att vara — under debatt. Denna fråga handlar om i vems intresse aktiebolaget ska bedrivas. Enligt aktiebolagslagen är bolagets syfte att skapa vinst för ägarna, men debatten om huruvida intressentkretsen borde vidgas tycks aldrig upphöra. Även frågan om vi i Sverige borde ha en särskild bolagsform för små bolag med begränsat personligt ansvar återkommer då och då men verkar för närvarande inte aktuell; i Sverige har vi, till skillnad från vad som är fallet i flera andra europeiska länder, samma aktiebolagslag — om än med lite olika regler — för små och stora aktiebolag. Det är en utbredd uppfattning att detta innebär en omständlig och dyr ”kostym” för de mindre bolagen, som ju utgör den helt övervägande delen av alla aktiebolag i Sverige. 9.5 Immaterialrätten Immaterialrättigheterna skapar förutsättningar för utveckling och tillväxt ifråga om kultur, teknik och välstånd. De har i dagens ekonomi vuxit både i betydelse och komplexitet och utgör nu en stor del av ett företags samlade värde. I och med inträdet i EU 1995 har utvecklingen i Sverige inom detta område präglats av medlemskapet i EU och under EU-rättens inflytande skedde under lång tid en snedvridning där immaterialrätterna kom att inkräkta på andra grundläggande rättigheter, något som förändrats under senare år. Det tidigare starka nordi ska samarbetet inom immaterialrättsområdet har numera brutits. De mest genomgripande förändringarna har skett inom upphovsrätten och varumärkesrätten. Immaterialrätten utgör i dagens innovations- och informationssamhälle ett av civilrättens mest dynamiska och samtidigt mest kritiserade områden, där t.ex. de upphovsrättsliga industrierna inom främst spel- och nöjesindustrin har växt explosionsartat. Upphovsrättens förändring har framförallt koppling till den digitala teknikutvecklingen inom IT och telekommunikation. Hanteringen av skyddet rörande alster i den digitala miljön skapar andra typer av rättsliga problem än skyddet för alster som är manifesterade i fysiska objekt.s. 48
13.Patentsystemet anses ha avgörande betydelse för forsknings- och teknikbaserade industrier inom bl.a. läkemedel, bioteknik och IT. Patentområdet är det område inom immaterialrätten som är minst harmoniserat inom EU. Idéer om ett europeiskt gemenskapspatent har inte förverkligats även om 25 medlemsländer förklarat sig villiga till ett fördjupat samarbete för ett enhetligt patentskydd. Arbetet med att inrätta en gemensam patentdomstol fortsätter inom EU och när detta skrivs (2015) har alla medlemsstater utom Spanien, Polen och Kroatien undertecknat avtal om inrättandet av en sådan domstol.s. 49
14.I en framtid kan man förvänta en utveckling i Sverige där — efter påverkan från EU-domstolen — den nationella ensamrätten kommer att balanseras bättre mot andra viktiga grundläggande rättigheter. 9.6 Arbetsrätten Vad gäller utvecklingen inom arbetsrätten har redan ny teknik och Internet förändrat arbetslivets villkor väsentligt under de senaste två–tre decennierna. Denna utveckling kan förväntas komma att fortsätta. Den kollektiva arbetsrätten, som haft högkonjunktur under 1900-talet, åtminstone i Västeuropa, monteras nu ner och en arbetsmarknad som kännetecknas av ”social konkurrens” (social competition), där arbetstagarna konkurrerar individuellt med varandra, håller nu på att bli normen. Arbetsinnehållet i det arbete som efterfrågas har vidare i ökande utsträckning förskjutits från efterfrågan på kroppsarbete till efterfrågan på ”brain power”, dvs. idag efterfrågas arbetskraft alltmer för att utföra kunskapsintensiva arbetsuppgifter, medan mera mekaniska arbetsuppgifter har tagits över av maskiner och robotar. Nu förutses dessutom en utveckling där arbetet, sådant vi idag utför det på organiserade arbetsplatser, styckas upp i sina beståndsdelar och den fasta heltidsanställningen spås ett snabbt försvinnande i den framväxande s.k. ”on demand” ekonomin. Detta kommer att ha stor påverkan på arbetslivets juridik, där redan idag den fasta tillsvidareanställningen, som var normaliteten för bara några decennier sedan, i stor omfattning har ersatts av visstidsanställningar, arbetstagare som gått över till att bli självständiga företagare och inte minst arbetskraft som tillhandahålls via s.k. bemanningsföretag. De stora flyktingströmmar som Sverige upplevt under senaste tiden kommer i ett framtidsperspektiv med stor sannolikhet medföra förändringar och ”uppluckring” av arbetslivets organisation och reglering för att underlätta för fler att komma in på arbetsmarknaden. 9.7 Familjerätten Familjerättens framtida utmaningar kan framförallt kopplas till det mångkulturella samhället i kombination med den svenska grundprincipen att lagstiftningen ska vara liberal och förhålla sig neutral till olika värderingar, moraluppfattningar och levnadsmönster. Hur långt denna neutralitet ska sträcka sig kommer att bli föremål för debatt, t.ex. om huruvida man i Sverige bör tillåta polygami och surrogatmoderskap, två fenomen som idag är förbjudna i Sverige, låt vara att polygama äktenskap erkänns om de ingåtts i ett annat land där sådana äktenskap är giltiga. Med neutralitetsideologin och mänskliga rättigheters-argumentation kan det vara svårt att inte godkänna också t.ex. polygami som levnadsform om inte en begränsning kan motiveras utifrån ett behov av skydd för andras mänskliga rättigheter. I denna debatt bör rimligen grunderna för den nationella rättsordningen tillmätas avgörande betydelse.s. 49
15.Inom familjerätten kan också i neutralitetens namn samlevnadsformen äktenskap vara på avskrivning i ett framtidsperspektiv. Tänkbart är då att äktenskapet ersätts av någon slags bolagsform. Vad gäller barnens ställning och rättigheter har vi idag med hjälp av medicintekniska metoder möjlighet att alstra barn på sätt som både juridiskt och etiskt framstår som kontroversiella och här kommer med största sannolikhet i en inte alltför avlägsen framtid den svenska lagstiftaren ställas inför högst konkreta, men svåra, avvägningar mellan ”barnets bästa” och ”förälderns bästa”. Ifråga om vårdnaden om barn efter äktenskapsskillnad har med utgångspunkt i principen om barnets bästa gemensam vårdnad blivit huvudregel, men efter 2006 har möjligheten till ensam vårdnad i sådana fall, där föräldrarna visat sig inte kunna samarbeta, ökat. Denna reform synes i sin tur ha orsakat en ökning av antalet vårdnadsmål i domstolarna.s. 50
16.Inom den ekonomiska delen av familjerätten är såväl giftorätten som laglottsinstitutet för närvarande utsatt för debatt och kan möjligen komma att begränsas i framtiden i linje med den liberala ideologin enligt vilken man vill tillerkänna makar och föräldrar en större ekonomisk frihet.s. 51