1.5.1 Värderingarna ändras Att det svenska samhället redan inom en nära framtid kommer att vara ännu mer internationellt, teknikbaserat, heterogent och värdefragmenterat framstår som troligt. Detta och andra ännu okända faktorer kommer att innebära ett fortsatt förändringstryck på civilrätten (liksom på andra delar av rättssystemet). Det mångkulturella samhället innebär också utmaningar ifråga om värdegrund och moraluppfattningar. Av företagen förväntas ett ökande samhällsansvar och företeelser som korruption, miljöförstöring och klimathot, finansiella falsarier och barnarbete ägnas allt större uppmärksamhet och tar sig utryck i nya regler som syftar till skydd för konsumenter, miljön, den finansiella marknaden, m.m.s. 33
2.Det mångkulturella samhället sätter press på civilrätten, framförallt familjerätten. Bland aktuella familjerättsliga framtidsfrågor kan nämnas frågan huruvida polygami och surrogatmoderskap bör erkännas i Sverige. Inom den ekonomiska familjerättens område ifrågasätts giftorätten allt starkare. Här är det inte i första hand samhällsekonomiska aspekter som är avgörande för reglernas utformning. Istället handlar det om att anlägga ett beteendevetenskapligt perspektiv och här efterfrågas mera beteendevetenskaplig forskning om hur olika regler påverkar familjen och då inte minst barnens situation. 5.2 Påverkan av internationella regler Den absolut viktigaste påverkansfaktorn på civilrätten under de senaste decennierna har varit och är internationaliseringen och då framförallt europeiseringen. Europeiseringen har kallats ”ett av de största temana i dagens rättsvetenskapliga debatt”. Genom införandet av nya europeiska rättsliga institutioner och instrument har EU-rätten mycket påtagligt satt sin prägel på den svenska civilrätten. Både Europadomstolen och EU-domstolen använder sig av en dynamisk rättstillämpning som hela tiden vidareutvecklar rätten på den europeiska nivån med konsekvenser för medlemsländernas inhemska rätt. Ingenting tyder på att denna rättsutveckling kommer att avta.s. 33
3.Även olika — framförallt akademiska — grupper, som arbetat med olika harmoniseringsprojekt har haft stor betydelse inom förmögenhetsrätten. Det har sedan lång tid på frivillig basis pågått organiserade, vanligtvis akademiskt initierade, initiativ för att harmonisera regelverken länderna emellan, varav vissa med visst stöd av EU. Åtskilligt har skrivits om dessa gruppers arbeten och om innehållet i dessa soft law regler och därför ska här endast nämnas vilka regelverk, ibland kallade ”principsamlingar” eller modellagar, som det handlar om. De utgörs av Principles of European Contract Law (PECL), del I år 1995, del II år 2000 och del III 2003, UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts 1994, omarbetade 2004 och 2010 samt Draft Common Frame of Reference (DCFR), 2008. Därefter har från EU-kommissionen år 2011 framlagts förslag om en gemensam europeisk köplag, CESL, som mötte mycken kritik från vissa av medlemsländerna, varför det projektet idag betraktas som i princip nedlagt. Det motstånd, eller vart fall den tröghet, som idag kännetecknar det rättsliga samarbetet inom EU kan möjligen förklaras av att det ofta innebär ett uppgivande av medlemsstatens suveränitet i något hänseende, vilket medlemsstaterna mer eller mindre reflexmässigt är tveksamma till.s. 34
4.De regler som utgör soft law har inte rättskällestatus i den meningen att de är bindande för domstolarna, men det är fullt klart att HD låter sig ”inspireras” av dessa principsamlingar, särskilt DCFR. Deras betydelse kommer i ett framtidsperspektiv att bero på hur erkända de blir i rättstillämpningen. Det faktum att allt fler svenska jurister deltar i det internationella samarbetet främjar den svenska rättens internationalisering; det är säkert inte en slump att referenter i de första målen från HD, där hänvisning skedde till DCFR, var justitieråd, som deltagit aktivt i det europeiska modell-lagssamarbetet, nämligen Torgny Håstad och Johnny Herre. Överhuvudtaget märker man nuförtiden en tydlig ambition i HD:s dömande verksamhet att anpassa den svenska civilrättens utveckling till internationella strömningar. Detsamma gäller i det civilrättsliga lagstiftningsarbetet. 5.3 Innovationer. Den nya finansiella ekonomin Digitaliseringen och globaliseringen är sedan flera decennier starka utvecklingskrafter i samhällsekonomin och sätter spår i form av nya regler i syfte att t.ex. öka konkurrensen och omsättningen av varor och tjänster liksom att harmonisera förutsättningarna för transaktioner mellan aktörer i olika länder. En viktig drivkraft är strävan efter ”innovation”, dvs. nya eller förbättrade varor och tjänster eller nya sätt att producera varor och tjänster. Immaterialrätten ligger centralt i den kunskapsbaserade ekonomi som kännetecknar det globaliserade innovations- och informationssamhället och utformningen av upphovs-, patent-, designoch känneteckensrätt spelar stor roll för den ekonomiska tillväxten och framåtskridandet i marknadsekonomin.s. 34
5.I det slags ekonomi, som vi lever i idag, har kreditlivet, finansiella instrument och finansiella transaktioner fått allt större betydelse. Behov av riskhantering och krav på kapitalavkastning skapar hela tiden nya finansiella arrangemang och upplägg. Värdepappersmarknaden berör idag en bred allmänhet och internet har förenklat för privatpersoner att handla med aktier och andra finansiella instrument. Den finansiella ekonomin skapar ökade risker för ekonomisk förlust för företag, finansinstitut och enskilda människor. Förutom omfattande ny reglering kring finansmarknaderna, vilken inte primärt är av civilrättslig karaktär, har det också införts lagstiftning för att kontrollera rådgivning kring finansiella produkter till konsumenter. Finansmarknadsreglerna innebär nya förutsättningar också för enskilda parter och därmed för civilrätten. Svårigheter mera generellt för människor att i dagens avancerade ekonomi orientera sig och göra transaktioner på marknaden och förstå de risker som det innebär, föranleder uppkomsten av regler i syfte att skapa skydd för svagare part. 5.4 Arbetslivets förhållanden och villkor ändras Sättet att organisera arbetet i samhället i form av gemensamma arbetsplatser, reglerad arbetstid m.m., genomgår en stark omvandling, inte minst som ett resultat av ny teknik, och detta kommer att fortsatt sätta press på de arbetsrättsliga reglerna. Den nya tekniken gör att allt fler arbetsuppgifter, inte bara sådana som tidigare utförts av kroppsarbetare utan även mera kvalificerade arbetsuppgifter, övertas av maskiner och robotar. Arbetskraften engageras alltmer på individuell basis och tillhandahålls allt oftare av s.k. bemanningsföretag. Den svenska modellen med övergripande kollektivavtal och kollektiva löneuppgörelser är under press.s. 35
6.Arbetslivet innehåller idag ett stort antal professioner som ägnar sig åt förtroendeuppdrag och rådgivning av olika slag och detta fenomen, området för immateriella tjänster, har tagit sig uttryck i nya regler om utökat ansvar för professionella rådgivare/mellanhänder såväl i lagstiftning som i rättspraxis. Den kommersiella skadeståndsrätten befinner sig i ett dynamiskt skede, inte minst vad gäller rådgivaransvaret, revisorsansvaret och styrelseansvaret. 5.5 Skadeståndsrätten. Mänskliga rättigheter som en viktig del avs. 36
7.civilrättens värdegrund Det är tydligt att skadeståndsrätten breder ut sig och utöver vad som nyss nämnts är också sådana frågor som underlåtenhetsansvarets utformning och skyddet mot olika slags kränkningar, inte minst på nätet, föremål för debatt. Utvidgningen av skadeståndsansvaret har i sin tur gjort frågan om skadeståndsansvarets begränsning till en aktuell fråga i debatten.s. 36
8.Ett viktigt fenomen från senare tid med inverkan på rättssystemen inklusive civilrätten åtminstone i västvärlden är ett ökat erkännande av mänskliga rättigheter. Genom införlivandet av den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) med svensk rätt 1995 och genom ikraftträdandet av EU:s rättighetsstadga 2009 samt genom ikraftträdandet 2010 av regeringsformens 2 kapitel om de grundläggande fri- och rättigheterna har Sverige idag ett omfattande skydd för mänskliga rättigheter, dvs. rättigheter som skyddar den enskilde mot det allmänna. Denna förändring kan ses som ett veritabelt paradigmskifte, där individen idag, på ett helt annat sätt än vad som tidigare gällt i Sverige, är bärare av rättigheter, vilka stat och kommun ska garantera. Enligt artikel 13 i Europakonventionen har var och en, vars rättigheter i konventionen blivit kränkta, rätt till ett effektivt rättsmedel. I de flesta fall handlar det om att individen tillerkänns kränkningsersättning i form av skadestånd. Konstitutionellt grundade argument med betoning på individens (Europakonventionen omfattar även juridiska personer) rättigheter har således idag blivit en viktig del av civilrättens värdegrund och rätten till ideellt skadestånd vid kränkningar av mänskliga rättigheter har slagits fast i ett antal domar. Det första fallet var det s.k. Lundgrenmålet (NJA 2005 s. 462), vilket handlade om rätten till domstolsprövning inom skälig tid enligt artikel 6.1 i Europakonventionen. I ett par senare fall, NJA 2014 s. 323 och NJA 2014 s. 332, har HD utvidgat rätten till ideellt skadestånd till att också gälla kränkningar av det grundlagsfästa skyddet enligt regeringsformen, närmare bestämt skyddet för medborgarskap enligt 2 kap. 7 § och skyddet mot rådighetsinskränkning enligt 2 kap. 18 § 2 st. Ideellt skadestånd utdömdes i båda fallen utan stöd i lag och utan att fel eller försummelse vid myndighetsutövning förelegat (skadeståndslagens krav enligt 3 kap. 2 §).s. 36
9.Det är rättighetsöverträdelsen som sådan som är ansvarsgrundande och i centrum för bedömningen står den skadelidandes situation. Europakonventionens rättigheter anses alla vara likställda och samtliga kan därmed ge rätt till skadestånd vid kränkning. Huruvida ett sådant skadeståndsansvar kommer att erkännas vid kränkningar också av flera av rättigheterna enligt 2 kap. regeringsformen och enligt EU:s rättighetsstadga får framtiden utvisa, men mycket talar för att så kommer att bli fallet på grund av rena likvärdighetskrav. Klart är emellertid ”att HD med start i Lundgren-domen ritat om den skadeståndsrättsliga kartan”.s. 37