Det är inte ovanligt att samma behov av sakkunnigbedömning finns i en rad olika mål. Det är då inte alltid nödvändigt att fullständig bevisning tas upp i varje mål utan domstolen kan till stor del luta sig mot bedömningar som gjorts i tidigare avgöranden om inte dessa bedömningar sätts i fråga i det nya målet. Ett exempel är ”farlighetsbedömningar” av olika former av narkotiska preparat. Endast i undantagsfall tas särskild bevisning upp i denna fråga utan domstolarna utgår från hur den bedömts tidigare i rättspraxis. Se angående detta punkt 30 i HD:s dom i NJA 2011 s. 357.
Hänvisas från p. 2 (s. 73)
1.HD har nu återkommit till frågan om skakvåld i en dom den 16 oktober 2014 i mål B 3438-12. HD frikände en i underrätterna dömd pappa från åtal för misshandel, alternativt vållande till kroppsskada, av en knappt tre månader gammal son. Avgörandet har mött åtskillig uppmärksamhet i pressen och har där i princip genomgående beskrivits som en friande dom för ”skakvåld” eller, som det står i åklagarens gärningsbeskrivning, för att ha orsakat ”bl.a. blödningar under den hårda hjärnhinnan och blödningar i båda ögonbottnarna” genom att skaka sonen kraftigt.s. 73
2.Målet blev i HD i princip ett rent bevismål och den åberopade bevisningen är omfattande. I tingsrättens dom sträcker sig redovisningen av bevisningen över 20 sidor och bevisvärderingen över 11 sidor. I allmänhet lämpar sig bevismål av detta slag mindre väl för prejudikatbildning. En av orsakerna till detta är att det, även med mycket välskrivna domar, i allmänhet är omöjligt att enbart utifrån vad som redovisas i en dom bilda sig någon grundad uppfattning om bevisningens styrka. Inte minst när det gäller olika former av teknisk bevisning kan det emellertid finnas anledning att pröva också bevismål i syfte att ge vägledning för den framtida rättstillämpningen. Att HD:s ambition varit att ge vägledning framgår också av att domen, med rubrik, publicerats på HD:s hemsida under rubriken Vägledande domar och beslut (prejudikat) vilket innebär att den är avsedd att publiceras i NJA med samma rubrik. Frågan är då vilken vägledning som avgörandet kan ge för lägre domstolar som får anledning att ta ställning till åtal för skakvåld.s. 73