Närliggande

4.Det säger sig självt att ett hot från en privatperson inte i sig innebär att tjänsteleverantören hotar. För att tjänsteleverantören ska ha gjort sig skyldig till olaga hot genom underlåtenheten att ta bort olagliga meddelanden krävs att denne intar någon form av garantställning, dvs. att denne på grund av sin ställning haft en särskild skyldighet att hindra vidare spridning. Det kan gälla för övervakning eller skydd av t.ex. andra aktörer på den ifrågavarande chattsidan. Frågan belystes i ovannämnda rättsfall NJA 2007 s. 805 I. I rättsfallet hänvisade RÅ till regeln i e-anslagstavlelagen 4 §, enligt vilken bestämmelse tjänsteleverantören ska ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas. HD fann emellertid att den bestämmelsen inte kunde ses som ett allmänt uttryck för en garantställning enligt brottsbalken i de här situationerna. Det krävs sålunda i stället ”att det är fråga om särskilt kvalificerade fall i vilka en underlåtenhet att hindra fortsatt spridning klart framstår som lika straffvärd som en aktiv spridning av ett meddelande” vilket bedöms efter omständigheterna i det enskilda fallet. I det angivna rättsfallet, som uppenbarligen gällde en privatpersons handhavande av ett chattutrymme och brottet hets mot folkgrupp, ansågs några sådana omständigheter inte föreligga.s. 305