Ramberg, Jan & Ramberg, Christina, Allmän avtalsrätt, 2014, s. 133 f. 1 1 Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 2013, s. 83–90. 12 Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 2013, s. 91. 13 Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 2013, s. 91–96. Se även betänkandet i NJA 2007 s. 35. 14 Hellner, Jan, The parol evidence rule och tolkning av skriftliga avtal i svensk rätt i Festskrift till Bertil Bengtsson, 1993, s. 204. Se även Hedwall, Mattias, Tolkning av kommersiella avtal, 2004, s. 84. 15 Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 2013, s. 95. 1 6 HD:s dom av den 28 november 2014 i mål nr T 176-12. 1 7 Se t.ex. BKK:s yttrande i Högsta domstolens mål nr T 511-13 (Felavhjälpandedomen). Se även utlåtanden på http://www.foreningenbkk.org/index.php/ utlatanden-m-m/. 18 Jfr Mellqvist, Mikael, Entreprenadrätten och kontraktsrättens finrum, SvJT 2013 s. 264, fotnot 89. 19 Mellqvist framhåller att lag- och avtalskommentarer vanligen får ett högre värde om författaren till dessa inte deltagit i framtagandet av lagen eller avtalet, se Mellqvist, Mikael, Entreprenadrätten och kontraktsrättens finrum, SvJT 2013 s. 263 f. 20 NJA 2012 s. 597. 21 NJA 2013 s. 271. 22 HD:s dom av den 23 december 2014 i mål nr T 511-13. 23 HD:s dom av den 27 januari 2015 i mål nr T 407-13. 2 4 Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 2013, s. 95. 2 5 Se styckena 7 och 8 i Gotlandsdomen. HD lyfter dock fram vad som varit avsikten med den fackmässiga bedömningen. 26 Stycke 13 i Gotlandsdomen. 2 7 Se t.ex. FIDIC Yellow Book, första utgåvan 1999, punkt 4.12, näst sista stycket. 28 Se http://foreningenbkk.webdoc.nu/wp-content/uploads/2014/01/BKKFortydligande-nr-1.pdf. 29 Se http://www.foreningenbkk.org/wp-content/uploads/2014/01/Yttrande-tillHD-2007-04-20.pdf. 30 Hedberg, Stig, Kommentarer till AB 04, ABT 06, ABK 09, 2012, s. 100. 3 1 Prop. 1988/89:76 s. 193. 32 Motiv AB 65, 1969, s. 127 f. 3 3 Köplagen §§ 34 och 37. 34 Enligt AB 04 kap. 5 § 17 st. 2, tredje meningen, föreskrivs ytterligare en tidsfrist. För vissa fel som inte medför risk för skada eller betydande olägenhet för beställaren kan parterna överenskomma om annan avhjälpandetidpunkt, varvid tidpunkten för garantibesiktningen dock utgör en definitiv sista dag för avhjälpande. 3 5 Se Ingvarson, Anders och Utterström, Marcus, Tolkning av entreprenadavtal — det köprättsliga kontrollansvaret möter hindersbestämmelserna i AB 04, SvJT 2015 s. 20, särskilt s. 39.
Hänvisas från p. 2 (s. 260)
1.AB 04 är ett standardavtal. Vid tolkning av bestämmelser i AB 04 framstår det därför som nödvändigt att ta hänsyn till allmänna regler om tolkning av standardavtal.s. 260
2.Begreppet ”standardavtal” är inte särskilt definierat i lag, men brukar vanligen avse avtal som utan ändringar kan användas flera gånger och mellan olika parter. Genom användningen av standardavtal kan parterna rationalisera avtalsförhandlingarna och minska transaktionskostnaderna. Inom en viss bransch kan en utbredd användning av ett visst standardavtal öka förutsebarheten.s. 260
3.Vid avtalstolkning generellt ska den domstol som ska tolka ett avtalsvillkor i första hand utröna den gemensamma partsavsikten. Domstolen tar därvid hänsyn till all tillgänglig och relevant tolkningsdata. Om den gemensamma partsavsikten inte kan utredas får domstolen istället utgå från det aktuella villkorets objektiva lydelse. Utgångspunkten är textens normala språkliga betydelse. Juridiska och tekniska termer förutsätts ha den innebörd som är gängse bland fackfolk, såvida inte annat följer av standardavtalets egna definitioner. Villkorets lydelse läses också tillsammans med övriga villkor i avtalet, då avtalet förutsätts fungera som en helhet. Avtalets bakgrund och sammanhang kan också tillmätas betydelse. Vid en objektiv tolkning beaktas även allmänna förnuftsöverväganden, branschpraxis och god sed. Om domstolen genom objektiv tolkning inte kan nå ett entydigt resultat, är det inte ovanligt att domstolen gör en friare tolkning av villkoret. Domstolen tar då bl.a. hänsyn till avtalets praktiska funktion och söker en lösning som förefaller rimlig inom ramarna för tillämplig praxis och dispositiv rätt.s. 260
4.Enligt Bernitz måste vid tolkning av villkor i standardavtal andra tolkningsprinciper användas än de som gäller vid avtalstolkning generellt. Detta beror främst på att standardavtal vanligen inte är framförhandlade mellan avtalsparterna med anledning av det aktuella avtalet, utan upprättade i förväg. Det är förhållandevis vanligt att kommersiella avtal sluts utan att innehållet i det tillämpade standardavtalet överhuvudtaget diskuteras mellan parterna. Ibland är innehållet i anvisat standardavtal inte ens känt för parterna. Det är därför sällan möjligt att tala om någon gemensam partsavsikt. Om parterna gjort avvikelser från standardavtalets villkor kan dock förhållandet vara ett annat.s. 261
5.Vid tolkning av standardavtal gäller som en allmän tolkningsprincip att individuella villkor i tveksamma fall ska ges företräde framför allmänna villkor samt att villkor som tillagts eller ändrats ska ha företräde framför standardiserade villkor. Standardavtalets systematik, uppbyggnad och logik kan också ge hjälp vid tolkningen, t.ex. huruvida det aktuella villkoret är en huvudregel eller ett undantag. Den så kallade oklarhetsregeln, dvs. att den part som författat ett avtal står risken för eventuella otydligheter, har begränsad betydelse när det är fråga om ett agreed document, eftersom avtalet har förhandlats fram av representanter för båda parter.s. 261
6.För vissa standardavtal finns utarbetade förarbeten. Så är t.ex. fallet med AB 65. Sådana förarbeten bör enligt Hellner endast användas som hjälpmedel vid tolkning av standardavtalets särart. Att förarbeten till standardavtal inte tillmäts större betydelse beror ofta på att de inte är tillräckligt genomarbetade eller att de upprättats i syfte att gynna särintressen.s. 261
7.Ett färskt exempel på tolkning av standardavtal är HD:s tolkning av innebörden av en preskriptionsbestämmelse i standardavtalet Nordiskt Speditörförbunds Allmänna Bestämmelser (NSAB 85). Huvudfrågan i målet var huruvida den som i en kontraktskedja har råkat ut för en sakskada på utomobligatorisk grund kan vända sig direkt mot det bakre led som vårdslöst eller uppsåtligen orsakat skadan. I standardavtalet NSAB 85 finns en preskriptionsbestämmelse enligt vilken anspråk ska göras gällande inom ett år. Vid tolkning av bestämmelsen tog HD fasta på dess ordalydelse och huruvida det förelåg en allmän rättsprincip som påverkade innebörden av bestämmelsen. Efter att ha konstaterat att bestämmelsen gällde enligt ordalydelsen fann HD, då det hade förflutit mer än ett år utan att anspråk gjorts gällande, att den aktuella fordran var preskriberad med hänsyn till bestämmelsen i NSAB 85.s. 261