Se Eltell, Tobias, Åberg, Johan, Reklamjuridikguiden, Liber 2011 s. 133. 1 3 Se vidare Adlercreutz, Axel, Gorton, Lars, Avtalsrätt 1, 13 uppl., Juristförlaget i Lund 2011 s. 53 ff. 14 Se Adlercreutz och Gorton, Avtalsrätt 1 s. 24 f. och Ramberg, Jan, Ramberg, Christina, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Norstedts Juridik 2014 s. 74. 15 Se Adlercreutz och Gorton, Avtalsrätt 1 s. 78 och Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt s. 95. 16 Se Adlercreutz och Gorton, Avtalsrätt 1 s. 78. 1 7 Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt s. 95. 18 Adlercreutz och Gorton, Avtalsrätt 1 s. 80. 1 9 Se prop. 2007/08:115 s. 82. 20 Svarta listan är en bilaga till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder) som utgör en lista på åtgärder som alltid presumeras som otillbörliga till följd av dess allvarliga karaktär. Enligt 4 § MFL ska svarta listan gälla som lag i Sverige. 21 Internationella Handelskammaren är näringslivets internationella huvudorganisation med medlemmar som utgörs av företag som representerar samtliga branscher och näringslivsorganisationer. ICC:s regler är etiska regler av utomrättslig karaktär som används av domstolarna i dess tolkning av god sed i enlighet med MFL. Se även prop. 2007/08:115 s. 76. 2 2 Jfr Nordell, Per Jonas, Marknadsföringens öppenhetskrav — reklamidentifiering och sändarangivelse i SvJT 1999 s. 848. 23 Jfr Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt s. 76. 24 För ett liknande resonemang se MD 1988:2. 2 5 Se Stenlund, Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet s. 251. 26 Se prop. 2007/08:115 s. 83 och MD 2013:13. 27 MD 2014:6. 28 Se Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt s. 227. 29 Se Nordell, Per Jonas, Marknadsrätten. En introduktion 6 uppl., Norstedts Juridik 2014 s. 66. 30 Jfr MD 1980:12. 3 1 Se Nordell, Promemoria om stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen 2014-02-06 s. 13 f., http://www.konsumentverket.se/Global /Konsumentverket.se/om-oss/Dokument/pm-sanktionsmojligheter-nordellko.pdf (2014-11-02). 32 Bernitz, Ulf, Svensk och europeisk marknadsrätt 2. Marknadsföringsrätten, Norstedts Juridik 2013 s. 168. 33 Se prop. 2007/08:115 s. 119. 34 Warnling-Nerep, Wiweka, Sanktionsavgifter — särskilt i näringsverksamhet, Norstedts Juridik 2010 s. 175. 3 5 Jfr Ds 2014:2 s. 11. 36 Jfr Nordell, Promemoria om stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen 2014-02-06 s. 40. 37 Se http://www.konsumentverket.se/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Vem-ar-KO/KO-harordet/KO-harordet-Ge-oss-battre-verktyg-mot-oseriosa-bolag/ publicerad den 2014-02-20 (2014-11-02). 38 Se Nordell, Promemoria om stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen 2014-02-06 s. 50 ff. 39 Jfr 3 kap. 1 § KL. 40 Jfr 3 kap. 16 § KL. 41 Se s. 9 i meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiskaekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder, Bryssel 2013-03-13. 42 Se Smygreklam byter socialt medium, http://www.svt.se/nyheter/sverige/ smygreklambyter-socialt-medium publicerad 2013-11-06 (2014-11-02). 4 3 Jfr Bernitz, Svensk och europeisk marknadsrätt 2. Marknadsföringsrätten s. 181 44 Se Kritiken mot dold reklam i sociala medier, http://www.svt.se/nyheter/ sverige/smygreklam-byter-socialt-medium publicerad 2013-11-06 (2014-11-02). 45 Se Skatteverket kartlägger sociala medier http://www.dn.se/ekonomi /skatteverketkartlagger-sociala-medier/ publicerad 2013-11-06 (2014-11-02). 46 Jfr med 5 kap. 3 § KL (2008:579) som stadgar att KKV hos Stockholms tingrätt kan ansöka om att få genomföra en särskild undersökning — en så kallad gryningsräd — hos företag de misstänker brutit mot vissa i lagens uppställda förbud. 47 Se Nordell, Marknadsrätten. En introduktion s. 122. 48 Jfr a.a s. 117. 49 Se Bernitz, Svensk och europeisk marknadsrätt 2. Marknadsföringsrätten s. 163. 5 0 E-postmeddelande från KOV:s jurist Andreas Nordström 2014-07-15. 51 Det framgår av MD 1994:10 att en näringsidkares efterkorrigering av otillbörligheten inte eliminerar framställningens otillbörlighet och detta för att det skulle stå i strid med huvudprincipen att varje enskild framställning självständigt ska uppfylla kravet på vederhäftighet. 5 2 Se http://www.konsumentverket.se/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Vem-ar-KO/KO-harordet/KO-har-ordet-Ge-oss-battre-verktyg-mot-oseriosa-bolag/ publicerad 2014-02-20 (2014-11-02). 53 Se Nordell, Promemoria om stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen 2014-02-06 s. 40.
Hänvisas från p. 4 (s. 205)
4.Under de senaste åren har som nämnts företag insett den stora potential som finns med att nå ut med sina budskap genom bloggar och det har därför blivit allt vanligare med marknadsföringssamarbeten mellan bloggare och näringsidkare. Samarbetena hänförs dels till upplåtande av annonsplatser på hemsidan, dels till överenskommelser där bloggaren får betalt för att skriva ett positivt inlägg om företagets tjänster eller produkter. Denna utveckling har lett till möjligheten att för vissa bloggare driva sin blogg som en ofta lönsam näringsverksamhet. De populäraste bloggarna i Sverige genererar intäkter på hundratusentals kronor i månaden. Den ökade användningen av marknadsföring i bloggar ställer som sagt frågan om gränsdragningen mellan kommersiella och icke-kommersiella meddelanden på sin spets. Att gränsen för MFL:s räckvidd på internet ska bestämmas enligt samma kriterier avseende förhållandet till den grundlagsskyddade yttrandefriheten fastslogs i MD 2005:11 som gällde spelet (”Änglamarkspelet”) som funnits på en webbplats och som handlat om en jämförelse mellan ekologisk odling och konventionell odling. MD utgick vid bedömningen från att yttrandefriheten är oumbärlig för demokratin och ett fritt samhällsskick, vilket resulterar i att återhållsamhet bör visas i fråga om ingripanden med stöd av MFL som kan hindra eller försvåra för näringsidkare att använda internet för opinionsbildning och andra åsiktsyttringar. Mot denna bakgrund anses det krävas att det existerar ett underliggande uppdragsavtal mellan en näringsidkare och en blogg för att ett gynnsamt inställt inlägg som bloggaren skrivit om näringsidkarens verksamhet ska anses vara ett kommersiellt meddelande enligt MFL.s. 205