Stycket

2.Därefter slog Högsta domstolen i NJA 2005 s. 462 fast en rätt till ideellt skadestånd för en enskild, som hade utsatts för en kränkning av Europakonventionen och inte hade andra tillräckliga rättsmedel att tillgå. Domstolen utgick från kravet i artikel 13 Europakonventionen på att tillhandahålla ett rättsmedel för kränkningen. Detta krav riktas mot staten och kan därför, anförde domstolen, inte grunda någon omedelbar rätt till gottgörelse för den kränkte medborgaren. I avsaknad av andra tillgängliga rättsmedel för konventionskränkningen ansåg dock Högsta domstolen att övervägande skäl talade för att kränkningen berättigade den enskilde till ideellt skadestånd av staten.s. 880