NJA 2008 s. 733 och Håstads tillägg, särskilt efter den av honom gjorda förklaringen att Ekelöf inte preciserat rättskraftens innebörd i samband med sin behandling av RB 13:7.
Hänvisas från p. 3 (s. 358)
1.Vid rättstillämpningen krävs det att man noga håller isär olika rekvisit och att man inte tar för givet att ett rekvisit är uppfyllt enbart därför att ett annat är det. Ett argument, som saknar relevans för bedömningen av en fråga, bör inte med orätt tillmätas betydelse därför att det har relevans för en annan fråga. Det finns juridiska frågor som griper in i varandra på sådant sätt att man inte kan bedöma dem separat, utan att man måste göra en sammanhållen eller delvis sammanhållen prövning av frågorna.s. 357
2.Rättsfrågor och sakfrågor utgör helt skilda frågor. Rättsfrågor betecknas som normativa frågor och de kräver många gånger ställningstaganden till värderingar. Som exempel kan nämnas att en domstol ställts inför två alternativa tolkningar av en lagtext. Den uppkomna rättsfrågan kan då avgöras efter en avvägning av olika argument och av förutsedda effekter. Sakfrågor avgörs däremot efter en sannolikhetsbedömning som grundas på den framlagda bevisningen. I denna uppsats behandlas frågor om sammanblandning av normativa bedömningar och sannolikhetsbedömningar och frågor om sammanblandning av två eller fler rekvisit. Sammanblandningar kan leda till förväxlingar och misstag. Med sammanblandning avses inte här sådana sammansmältningar t.ex. på ett begreppsmässigt plan som i likhet med legeringar skapar en ny enhet som är av bättre kvalitet än de beståndsdelar som ingår i sammansmältningen. 2 Resonemang som strider mot gängse systematik och begreppsbildning En väl genomtänkt och sedan länge använd rättslig systematik eller begreppsbildning kan vara till stor nytta för en rättstillämpare. En accepterad systematik kan utvisa vilka olika distinktioner man bör göra och i vilken ordning man bör lösa olika frågor. Man kan säga att systematiken ger anvisning om en metod. Ju mer komplicerade de rättsliga problemen är desto större nytta kan man ha av systematiken.s. 357
3.Legala begrepp inom ett rättsområde kan också vara till stor hjälp vid rättsliga analyser om begreppen definierats eller förklarats i rättskällorna. Analysen av ett problem på ett visst rättsområde bör inte utföras med ledning av ett ”besläktat” begrepp som finns inom ett annat rättsområde, i synnerhet inte om detta fyller en annan funktion än det legala begreppet. Det är en annan sak att ett begrepp inom ett rättsområde enligt lag eller uttalanden i förarbeten ska bestämmas med ledning av begrepp inom ett annat område. Som exempel på detta interdisciplinära problem kan nämnas att det processuella rättskraftsbegreppet i ett visst avseende bestäms med ledning av en avtalsrättslig lösning. En civilrättsexpert har förutsättningar att driva den avtalsrättsliga delen av en sådan analys längre än den som enbart sysslar med processrätt.s. 358
4.När svårigheterna blir mycket stora kan en rättstillämpare frestas att överge ett systematiskt och intellektuellt krävande tänkande för att finna enklare lösningar. Ett sätt att underlätta det intellektuella arbetet är att göra helhetsbedömningar där man inte längre gör de distinktioner som gjorts i praxis och den rättsvetenskapliga litteraturen sedan lång tid. De komplicerade fallen kommer då att lösas med en annan metod än den som normalt används. Det finns många gånger anledning att ställa sig kritisk till en sådan rättstillämpning, i vart fall när den växt fram på grund av en omedveten intellektuell bekvämlighet. Det kan dock finnas fall då rättstillämpningen kompliceras i hög grad och då utläggningen av systematikens alla påbjudna stegvisa resonemang kan föras på flera olika sätt utan att något sådant alternativ kan sägas var felaktigt. Många uppfattningar är således tänkbara. Resultatet blir då osäkert. I dessa fall han kan man tänka sig att ställa upp en enkel rättspresumtion för en viss lösning med möjlighet att avvika från presumtionen då det föreligger särskilda skäl.s. 358