1 · Bakgrund

1.Högsta domstolens pleniavgörande den 11 juni 2013 gav efterlängtade svar på en rad frågor rörande tillämpningen av förbudet mot dubbel lagföring (ne bis in idem) i såväl det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen (EKMR) som EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan). I målet aktualiseras återigen frågan huruvida ett beslut att påföra skattetillägg utgör hinder för åtal avseende samma oriktiga uppgifter. Även om Högsta domstolen i syfte att få en enhetlig tillämpning av ne bis in idem-principen i viss mån har frångått sin tidigare bedömning beträffande förenligheten med EKMR och därtill gått längre än de krav som uppställs av unionsrätten i målet Åkerberg Fransson, återstår en rad frågetecken.s. 645

2.Juniavgörandet aktualiserar i huvudsak sex teman eller övergripande frågor som kommer att beröras i det följande. Högsta domstolens beslut föregicks av en begäran om förhandsavgörande från Haparanda tingsrätt i ett annat mål, vilken EU-domstolen besvarade genom dom i februari 2013. Väsentligen samma rättsfrågor var även uppe för Högsta domstolens bedömning redan i juni 2011. Som sista instans begärde dock inte HD något förhandsavgörande. Vilka krav unionsrätten ställer på de högsta instanserna när en unionsrättslig tolkningsfråga uppkommer ska därför behandlas kort under det första temat. Unionsrätten tillhandahåller ett rättighetsskydd inom sitt tillämpningsområde men ställer samtidigt krav på de nationella rättsordningarna att tillhandahålla effektiva sanktioner för genomdrivande av den materiella unionsrätten. I det sammanhanget kan konflikter uppstå både mellan olika unionsrättsliga normer och mellan unionsrätten och nationell rätt. Detta berörs under det andra temat. En central fråga är hur kriterierna för gärningsidentitet eller idemelementet ska tillämpas inom konventions- och unionsrätten och vilka komplikationer som uppstår i förhållande till motsvarande regel i RB 30:9. Detta behandlas under det tredje temat. Som fjärde tema diskuteras i korthet frågan om avgörandet innebär att lis pendenssituationer hanteras på ett tillfredsställande sätt. En väsentlig fråga är hur EKMR blir relevant för svensk rätt och vilka ramar för tolkning som numera gäller samt hur eventuella konflikter med konventionen ska hanteras. Detta utgör det femte temat. Slutligen berörs vilka rättsmedel som finns för att angripa tidigare domar avseende skattebrott när dessa föregåtts av ett förfarande om skattetillägg avseende samma gärning. Frågor om skadestånd på grund av konventionsbrott eller överträdelse av unionsrätten behandlas inte. Inte heller berörs de frågor som kan uppkomma då åtal föregår beslut om att påföra skattetillägg.s. 646

3.Denna hybrid av artikel och rättsfallskommentar begränsar sig inte till juniavgörandet, eftersom detta avgörande med nödvändighet måste sättas in i ett vidare sammanhang, något som den valda tematiska framställningen förhoppningsvis bidrar till. Framställningen kommer därför inte att i alla delar följa den ordning som frågorna besvaras i Högsta domstolens avgörande.s. 646